Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning i taket för att släppa ut röken; GG sofplatser; samt H en för
fåren och getterna afstängd del af stugan.1 Gången (B) tjenar till att
utestänga den yttre luften och till förvaringsrum för allehanda
husgeråd. Mr. Brooke anmärker, att detta slags boningar, bygda af trä och
täckta af torfvor, hvilket ger dem utseende af små kullar, äro vida
lämpligare för klimatet än de norska nybyggarnes hus.
Om vi jemföra dessa skildringar af polarfolkens bostäder med den
här nedan (sid. III följ.) lemnade beskrifningen å "gånggrifterna", så
måste vi erkänna, att likheten emellan dessa till så olika tider hörande
byggnader är omisskännelig, och då denna byggnadsform med sin långa,
låga gång är lika olämplig för grafvar, — i synnerhet på en tid då
liken begrofvos obrända, — som den är lämplig för boningar i ett kallt
Fig, 61. Plan af en lapsk stuga rid Komagfjord i norska
Finnmarken, nära Hammerfest.
klimat, samt då man vet, att många folk inrättat åt sina döda boningar,
som i hufvudsaken liknat de lefvandes hemvist,2 så torde man icke
misstaga sig, om man i likhet med professor Nilsson anser, att
gånggrifterna äro bygda efter mönstret af sådana boningar som de nyss
beskrifna eskimåhusen och gammerna. Härvid få vi emellertid icke
förbise den möjligheten, att bruket att bygga gånggrifter kan hafva följt
stenålderns nordbor hit från något annat land, der de förut bott.
Under det att vi således kunna med skäl anse, att gånggrifterna haft
till förebild boningshus, — dessa må hafva legat inom eller utom
Skandinavien, — torde vi deremot icke kunna lika lätt antaga professor
Nilssons åsigt, att en del af de så kallade gånggrifterna icke varit
grafvar utan bostäder.3 Vi våga visserligen icke förneka möjligheten
1 I Diibens "Lappland och lapparne" (sid. 128) lemnas äfven en beskrifning på de
norska haf-lapparnes gammer. "De äro ofta runda och få då genom sin
torfbetäckning en viss likhet med våra ättehögar. Fenster finnas ej; dagsljuset insläppes
endast genom rököppningen, hvilken, då elden är släckt, om dagen är betäckt med
ett öfver en ram utspändt, tunt, genomskinligt skinn."
2 Se t. ex. Nilsson, "Stenåldern", 2:dra uppl., sid. 126.
3 Nilsson, "Stenåldern", 1 :sta uppl., 3:dje kap., sid. 13 följ.; 2:dra uppl., sid. 118 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
