- Project Runeberg -  Sveriges forntid : försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. Text, 1, Stenåldern /
102

(1874) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ri^e funnit någon farkost, som med säkerhet kan hänföras till denna
tid ehuru de i våra sjöar och mossar ofta anträffade, af en urhålkad
trädstam gjorda båtar med skäl kunna anses som representanter för den
äldsta tidens farkoster. Åldern kan dock icke i hvarje särskildt fall
bestämmas, då sådana båtar äfven begagnats långt efter stenålderns slut,
i vissa mera aflägsna nejder ända in i våra dagar. Så fanns t. ex.
ännu år 1855 en sådan "ekestock", gjord af en urhålkad ekstam, vid
ett fiskaretorp på sjön Asnens strand i Småland; den höll i längd 14
fot, men i bredd endast 2 fot. l

Bland lemningarna efter de schweiziska pålbyggnaderna, både de
som höra till stenåldern oeh de från bronsåldern, har man emellertid
funnit flere sådana kanoter, af hvilka en, som med säkerhet kan
hänföras till förstnämnda period, är afbildad här (fig. 93).2 Ännu i
början af detta århundrade kunde man på alla sjöar i Schweiz se en mängd
sådana båtar; de kallades "Binbäume".3

Jagt och fiske voro väl de förnämsta näringsgrenarne under
stenåldern; kjökkenmöddingarna visa, att de voro de enda under periodens
äldre del. Att under stenåldern, då nästan hela landet var en enda
ofantlig skog, villebråd, äfven det till föda yppersta, fanns i mycket
större mängd än nu, behöfver knapt anmärkas. Lika rika voro väl
äfven sjöarna och hafvet på fisk.

Den äldre stenålderns nordbor egde, såsom vi sett (sid. 40), endast
ett husdjur, hunden. Detta djur användes emellertid af dem icke
blott såsom medhjelpare på jagten, utan, liksom hos eskimåerne och
många indianstammar i Nordamerika, begagnades dess kött äfven till
föda. Etatsrådet Steenstrup har nämligen fäst uppmärksamheten
derpå, att de i kjökkenmöddingarna funna benen af hundar ofta hafva
sådana märken efter knifvar eller andra skärande instrument, som endast
kunna hafva uppkommit derigenom, att köttet blifvit afskrapadt för att
tjena till föda åt menniskor.4

Under stenålderns senare, eller åtminstone sista, del voro deremot
Sveriges invånare icke så uteslutande hänvisade till jagtens och fiskets
stundom kanske ovissa afkastning. Flere under senare åren gjorda
fynd i svenska grafvar från stenåldern hafva nämligen visat, att redan

1 Afbildad i Hyltén Cavallii "Värend och Vildarne", 1 sid. 24. Enligt "Ny Illustrerad
Tidning" 1872, sid. 418, begagnades en sådan båt ännu år 1865 på Laga-ån.

2 Keller, "Pfahlbauten", 5:ter Ber., pl. 10 fig. 23. Jfr 2:ter Ber., sid. 124; liter Ber.,
pl. 4 fig. 21, sid. 94 och 96 (af ek, 50’fot lång, lastad med sten); örter Ber.,
sid. 45.

3 Keller, "Pfahlbauten", liter Ber., sid. 94. Se Hersche, "Zur Geschichte der
attesten Fahrzeuge, vornehmlich des Einbaumes" i "Anzeiger fur schw. Alterthumskunde"
1873, sid. 443 och 463.

4 Steenstrup, "Om Menneskeslsegtens tidligste Optraeden i Europa", sid. 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forntid/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free