Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före slutet af nämnda period icke blott hunden, utan äfven nästan alla
de andra husdjur funnits här i Sverige, hvilka ännu i dag äro våra
förnämsta, såsom nötkreatur, får, (get,) svin och häst. De vigtigaste
af dessa fynd äro följande.
Vid den år 1863 af riksantiqvarien Hildebrand, professoren Diiben
m. fl. företagna undersökningen af en gånggrift vid Luttra, 1/4 mil
söder om Falköping i Vestergötland, anträffades dels genomborrade
tänder af svin och hund, dels ben af nötkreatur, häst och får, hvilka djur
måste betraktas som husdjur, emedan de i vårt land icke torde lefvat
(ursprungligen) vilda.1 Att dessa ben verkligen äro samtida med
grafvens öfriga innehåll, bevisas af deras läge och utseende, samt
isynnerhet deraf, att de äro förarbetade till prylar o. dyl., hvarjemte deras
nötta ytor vitna om långvarigt begagnande, innan de lades ned i grafven.
I en af d:r Retzius och mig år 1872 undersökt gånggrift vid
Karleby kyrka, nära Falköping, funno vi ben af svin och ko bland
menniskobenen i grafkammarens djupare lager.2 I en hällkista på Kantens egor,
invid Falköping, har hr H. Werner funnit "ben af häst" och en af
fårben gjord pryl. Och i en af samma fornforskare år 1870 undersökt
gånggrift på Frugårdens egor, äfven nära Falköping, hittades två
genomborrade tänder och flere klöfvar af svin jemte två hundtänder.3
I en stendös å Vestra Torps egor i Skåne har rektor Bruzelius
funnit en tand af häst.4 Och i ett jordblandadt stenröse vid Torseke
nära Kristianstad fann d:r Hildebrand år 1869 en stor stenkista, som
utom flere menniskoskelett, en flintdolk, bitar af lerkärl m. m.
innehöll ben af hundar, hästar, nötkreatur, får och svin.5
Äfven i flere andra europeiska länder funnos de nu omtalade
husdjuren under den yngre stenåldern. Från Danmark känna vi visserligen
icke ännu, märkvärdigt nog, så många och afgörande fynd af detta slag,6
1 "Ant. tidskr. f. Sv.", 1 sid. 262 och 264. Ett till fyndet iförande, bearbetadt
refben af nötkreatur är nyligen bestämdt af professor Kinberg.
2 ’"Månadsbladet" 1873, sid. 13.
3 Werner, "Antiqv. berättelser", 1 sid. 9 och 10, samt 2 sid. 14—18. Benen äro
bestämda af professor Kinberg.
4 Bruzelius, "Svenska fornlemningar", 1 sid. 23.
5 "Ant. tidskr. f. Sv.", 3 sid. 25.
Bland hithörande fynd från Danmark kunna vi emellertid anföra följande: I en
gånggrift vid Bildsö, nära Slagelse, och i en stendös i Veiby socken, nära
Frederiksberg, har Worsaae funnit två hästtänder, en svintand samt ett tillspetsadt
benredskap, som enligt Steenstrup troligen är gjordt af ett oxben, "men det kan då icke
vara af någon bland landets stora vilda oxar, utan af en oxe som stått vår tama
hornboskap nära". Och vid undersökning af en gånggrift på Langeland har man
funnit "en innersta kindtand af en ko" (bestämd af Steenstrup). I en torfmosse nära
Köpenhamn hittades dessutom en gång några ben af får under sådana förhållanden,
att Steenstrup anser det "mycket sannolikt", att de .redan under stenåldern
nedkommit i mossen. "Annaler f. nord. Oldk." 1838—9, sid. 175, och 1840—1, sid.
142; "Övers, af Vidensk. Selsk. Forhandl." 1861, sid. 285—7, och 1853, sid. 115.—
Såsom vi redan (sid. 85) nämnt, har Wibel i en gånggrift på ön Sild vid Slesvigs
vestkust funnit en tand af en oxe eller ko. De i Samsingerbanken på Själland
funna ben af husdjur böra deremot kanske, såsom vi sid. 43 antydt, snarare
hänföras till bronsåldern än till stenålderns slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
