Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upptagna, på hvilka förhållandena med säkerhet kunde mätas, förhåller
sig längd till bredd = 1000 : 731,4 5." 1 Den trettonde hufvudskålen var
deremot mycket brakycefal; förhållandet emellan dess längd och bredd
var = 1000:840,9
I den år 1872 undersökta gånggriften vid Karleby voro kranierna,
såsom i de flesta sådana grafvar, mycket skadade, hvarföre endast fem af
dem kunnat mätas. Af dessa äro fyra dolikocefaler, visande följande
förhållande mellan längd och bredd —a) 1000 : 710, b) 1000 : 736, c) 1000 : 750
och d) 1000 : 778. Den femte är deremot brakycefal och har nästan den
för lapp-kranier egendomliga formen. Förhållandet mellan dess längd
och bredd är 1000 : 844. 2
Dessa fynd synas således antyda, att en mindre del af Sveriges
invånare under den yngre stenåldern varit brakycefaler, men att
flertalet varit dolikocefaler, och att deras hufvudskålar till och med haft
en ännu mera långsträckt form än landets nuvarande innebyggare.
Prof. Nilsson säger också i andra upplagan af "Stenåldern" (sid.
185) om den i en gånggrift på Möen funna hufvudskål, på hvilken han
i första upplagan egentligen stöder sin åsigt: "Den synes mig nu
utgöra ett märkvärdigt undantagsfall och bevisa, att en blandning någon
gång redan då egt rum mellan den äldsta befolkningen, som sannolikt
tillhörde lappfolket, och den invandrade, starkare folkstammen, som
bygde gånggrifterna."
Den blandning af dolikocefaler och brakycefaler, som synes hafva
funnits i Sverige under stenåldern, har man äfven, om än i mindre
grad, anmärkt i Danmark. Quatrefages fäste nämligen vid kongressen
i Briissel uppmärksamheten derpå, att man bland de i den af oss redan
omnämnda gånggriften vid Borreby på Sjselland funna kranierna kunde
urskilja två typer, den ena finare och mera dolikocefal, den andra gröfre
och mera brakycefal. 3
För några år sedan offentliggjorde Virchow en beskrifning på de
i Köpenhamns Museum förvarade kranierna från Danmarks hednatid. 4
Såsom resultat af sina mätningar på skallarne från stenåldern förklarar
han först och främst, att icke ens kranierna från Möen äro lika
lapparnes hufvudskålar, ehuru prof. Nilsson ansett just dem ega en sådan
likhet. Deremot säger han (sid. 71) sig "i allmänhet hafva erhållit det
intryck, att den ny-danska typen mest närmar sig de i
Borrebygånggriften funna kranierna." "Han vore derför färdig att antaga, att i sjelfva
verket redan under stenåldern förfäderna till den nuvarande befolknin-
1 "Ant. tidskr. f. Sv.", 1 s. 279. Ett af de i gånggriften vid Luttra funna kranierna
är afbildadt pl. IX fig. 1—3 i 2:a uppl. af Nilssons "Stenåldern".
2 "Månadsbladet" 1873, s. 12. — Tre i grafven vid Hvellinge i Skåne (sid. 94) funna
kranier äro beskrifna af rektor Bruzelius i "Sv. fornlemningar", 2 sid. 14.
3 Briissel-kongresscns förhandl., s. 425. För elen finare typen angifves förhållandet
mellan längd och. bredd som 1000 : 756,7 och för den gröfre som 1000 : 806,4.
4 "Die altnordischen Schädel zu Kopenhagen", i "Archiv fur Anthropologie", 4:de
bandet, sid. 55 följ. (Braunschweig, 1870).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
