Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menniskoslägtets barndomstid hafva bibehållit sig, att döma af skalden
Lucretii yttrande, att "de äldsta vapnen varit händer, naglar och tänder
samt stenar och grenar; sedan blefvo jernet och kopparen upptäckta.
Men förr blef kopparens bruk kändt än Jernets." 1 Man återfinner här
hela treperiods-systemet.
Att äfven de nyssnämnda gamla kulturländerna haft sin stenålder,
blir med hvarje år allt mera tydligt. I Italiens och Greklands klassiska
jord, i Mindre Asien och Egypten, liksom i Indien, China och Japan
har man funnit talrika fornsaker af sten, ehuru man först under de
sista år*en börjat rikta sin uppmärksamhet åt dessa minnen från en
förhistorisk tid. 2
Man har nu funnit spår af stenålderskultur i snart sagdt alla delar
af verlden. Men under det att denna period för årtusenden sedan var
slut i de flesta af Europas länder, har den, såsom vi i det föregående
vid flere tillfällen haft anledning nämna, i andra trakter, i synnerhet i
Nya Verlden, fortvarat ända in i våra dagar.
Den för kännedomen om vår stenålder vigtigaste upptäckt, som
under de sista årtiondena skett utom Norden är den af pålbyggnaderna
i de schweiziska sjöarne. De första påträffades vintern 1853—54.
Sedermera har man i nästan alla sjöar i Schweiz, och flere andra länder,
funnit lemningar af dessa egendomliga boningar ute på sjön, uppförda
på en stor, från landet skild brygga, som hvilade på hundratals eller
tusentals i sjöbottnen nedslagna pålar. Flere af dessa byar hafva
brunnit eller af annan orsak blifvit öfvergifna redan under stenåldern;
andra äro yngre.3 Vi hafva redan nämnt, huru dessa märkliga och,
genom den ofta öfver ruinerna bildade torfven, särdeles väl bibehållna
fornlemningar gifva oss mången i hög grad intressant upplysning om
stenåldern i ett land, som i så många afseenden liknar vårt. De visa
oss ett folk med fasta bostäder, med åkerbruk, boskapsskötsel och andra
tecken till en högre odling än man är böjd att tillerkänna stenåldern. 4
Att icke "stenålder" ovilkorligen är liktydigt med fullkomlig brist
på civilisation, visas äfven af den förvånande grad af bildning som
fanns redan före européernas första besök på Tahiti, ehuru invånarne
på denna ö voro så fullständigt obekante med metaller, att de i början
planterade de från Europa erhållna synålarne af stål i sina trädgårdar,
troende dem vara skott af någon mycket hård växt, hos hvilken de
hoppades, att lifvet ej måtte vara helt och hållet utsläckt. 5
1 Lucretius, "De rerum natura", v. 1282. Lucretius lefde i första årh. före Kr. f.
2 Schliemann, "Trojanische Alterthiimer", med Atlas (Leipzig, 1874); Lepsius,
"Zeitschrift fur regyptische Sprache und Altherthumskunde", 1870; Norwich-kongressen,
sid. 258, och Rrussel-kongressen, sid. 337 (Japan), m. m.
3 ’’Pålbyggnader" bebos ännu i dag i vissa länder, t. ex. på Java och Nya Guinea.
4 Keller, "Pfahlbauten", i ’»Mittheilungen der antiqv. Gesellschaft in Zurich" (Zurich,
1854—66); Troyon, "Habitations lacustres" (Lausanne, 1860), m. fl.
5 Lubbock, ’’Pre-historic times", l:a uppl., s. 372. Jfr sid. 118 här ofvan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
