Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Erik och hans reliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik konung. I en olycklig stund blef han hastigt
afdagatagen. Han gjorde ständigt goda gärningar,
medan han lefde, och Gud gaf honom god lön därför.
Nu är hans själ i ro med Gud och hans helgon, och
hans ben hvila i Upsala och hafva där tett och
uppenbarat många fagra järtecken med Guds nåd.» I själfva
värket få vi här sålunda knapt någon annan
upplysning, än den vi fått genom Erik Knutssons bref,
nämligen att Erik den helige regerat mellan Sverker den
gamle och Karl Sverkersson. Därutöfver meddelas
blott, att han oförmodadt blifvit dräpt och att han
dyrkades såsom helgon. Och dessa uppgifter förefalla
dessutom såsom senare infogade tillägg, ty i en latinsk
öfversättning af västgötalagens konungalängd lyder
notisen blott: »Såsom den tolfte regerade Erik den
helige», och mera har nog ej stått i det ursprungliga
originalet.
Den äldsta, utförliga biografien förekommer först i
den s. k. Erikslegenden. Här är icke tillfället att ingå
i någon detaljerad kritik af dess ålder, dess förhållande
till officiet öfver helgonet m. m. Men så mycket torde
dock vara säkert, att denna biografi författats med
tanke på relikernas öfverflyttande från Gamla Upsala
till Östra Aros, d. v. s. omkring 1270, och troligt är,
att ärkebiskop Fulko är dess författare. Legenden är
således skrifven något öfver hundra år efter konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
