Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Erik och hans reliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under ruset. En dylik dyrkan var därför till stor fara
för deras själar, och äfven om under och järtecken
skedde genom honom, så fingo de dock icke utan
kyrkans tillstånd dyrka en dylik man.
Då uppgiften om detta falska helgon stammar från
en man, tillhörande det Erikska partiet, kan därmed
icke afses Erik den helige, utan snarast en af
motpartiets ryktbarheter. Påståendet att mannen i fråga
blifvit dräpt under ruset, var en beskyllning, som i hvarje
fall af illviljan kunde riktas mot Sverker, som mördats
strax efter det att han lämnat julgillet för att begifva sig
i ottesången. Julgillena voro ju enligt gammal häfd
väldiga dryckeslag, och ett mord i samband med ett
julgille kunde därför utläggas på det sätt, som påfvens
bref visar. Det är därför ganska rimligt, att vi i detta
bref hafva att se ett utslag af kampen mellan den
Sverkerska och Erikska ätten, här öfverförd på
helgondyrkans område.
Af de båda konkurrenterna hade Erik den största
utsikten att segra, ty konungarna af hans ätt regerade
den afgjordt längsta tiden, Erik den heliges son Knut
i nära trettio år (1167—1196), således under den mest
kritiska tiden. Mot hans efterträdare af den andra
ätten, Sverker Karlsson, utbröt ett uppror redan 1205,
och 1208 fördrefs konungen. Efter honom kom blott
en Sverkersättling på tronen, Johan Sverkersson, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
