Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obekant. Hela staden vet det. Hvi har man icke hållit
henne till ett ärbart och ordentligt lefverne, att stiga upp
och lägga sig i rättan tid, att falla på sina syndiga knän
afton och morgon och hafva Gud och hans bud för
ögonen? Att sitta hemma och hafva någon syssla före,
att lära sina hushållsstycken och med förnuft och
beskedlighet umgås med ett hushåll, ja, ock till vackra
hem- och bordseder, från djärf- och plumphet, att alltid vilja
ha sitt ord uppå och sitta med bägge armbågarna på
bordet och händerna under hakan etc. Det är nog
bekant — dock icke mig, det jag högeligen beklagar,
förrän för en liten tid sedan — att biskopinnan lämnat denna
sin dotter ett alltför stort själfsvåld i yngre åren. Har
hon icke fått gå i lättja och kättja hela dagarna, rasa
och flasa med studentgossarna? Nog bevis därtill är,
att hon nött ut 12 par skor om året. Har hon icke,
strax fadern somnat, lupit ut och som en vildåsna ränt
omkring i staden till studenter och ynglingar samt varit
borta långt in på nätterna, hvaraf, så väl som af det
långa sittandet vid kortspel, den oanständiga och fula
vanan kommit att alltid hänga vid studenter och vara
uppe till 12, 1, 2, 3, ja längre om nätterna och sedan
ligga och sofva till kl. 10 och 11 om dagarna.»
Sedan Norrelius genom detta temperamentsfulla bref
lättat sitt sinne, skref han den följande veckan ett nytt
till biskop Benzelius. Detta är däremot hållet i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
