Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot brutit har», men då Norrelius tydligen var
obeveklig, fick han 25 nov. 1728 ett bref från biskopen,
i hvilket denne sade sig icke vilja gå in på den af
Norrelius föreslagna skilsmässan, utan att han häldre ville,
att saken i så fall måtte komma inför domaren. Då
Norrelius höll i sig, gjorde biskopen den 20 jan. 1729
ett nytt närmande: »Jag ursäktar ej min dotters fel att
ej akta sitt, ej häller att vara motsträfvig mot sin man,
och hafver, sedan jag dem förstått, henne dem under
ögonen stält och Gudi lof rättat.» I ett nytt bref skref
han: »Jag hafver allvarsamt stält henne under ögonen
hennes fel och funnit, att de gå henne till hjärtat.
Förmodar ock, att Herr Sekreteraren låter sin vilja falla,
när hon dem bekänner.» Samtidigt skref morfadern,
den gamle biskop Svedberg: »Jag hafver förmanat henne
att skicka sig som en hustru anstår, och hafver hon med
bittra tårar vidkänt och ångrat sitt oförstånd och lofvat
bättring.» Slutligen skref Greta själf: »Kom ihåg, att
Gud förlåter en syndare; så må ock du kunna förlåta
den, som är bunden vid dig.»
Då biskoparna Benzelius och Svedberg skrefvo de
sist citerade brefven, hade Greta Benzelia redan skickats
i väg till Upsala, där man väntade, att Norrelius,
bevekt af dessa böner, skulle taga emot sin ångrande
hustru. Med ångern var det emellertid efter Norrelius’
öfvertygelse klent bestäldt, och han berättar ett yttrande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
