Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hungertornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
— Gisela, ropade hon, blir Turnheim
arbetslös nu?
Den unga judinnan såg sig snabbt om.
Den lilla tvärgatan var tom. Så kysste hon
Rut på kinden.
— Å du, sade hon. Vi två, med våra»
bekymmer. Nej, han och bilen går över till
reparationskommittén. Jag är glad att han
aldrig kommer att åka i de fattiga
kvarteren mer. Det vore för grymt.
— Jag ska försöka laga du får från vår
och andra missioner så mycket som
möjligt, sade Rut tröstande.
— Gör inte det, bad Gisela. Jag orkar
inte med det här livet längre. Det är som
att drunkna i en flod av elände, utbrast
hon häftigt. Jag tänker rädda mig bort.
/ — Det får du inte, sade Rut. Resa
omkring till de fattiga kan andra göra. Men
du måste skriva, det kan ingen annan.
Ville du verkligen upphöra att fördärva
aptiten till söndagsmiddagen för dina rika
läsare?
— Ja, till och med det, sade Gisela. Det
är mig för lite. För mig är det helvetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
