Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Körsbären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
dog oavbrutet. Man måste skicka efter nån
anhörig.
I detsamma kom Rut som en provisorisk
lösning. Hon kom med en stor
körsbärs-gren och var själv lika vit som dess blom.
Tätt bakom henne Turnheim.
Rut kände sig nära att kvävas.
Barackens atmosfär av blod, var och vattenångor
var outhärdlig. Och därtill Gisela, till
oigenkännlighet förändrad med slutna ögon
och blåbleka läppar, flämtande, halvt
vanmäktig i en avskyvärd zinklåda. Ett
sjukrum, som liknade något mitt emellan en
badhytt och en fångcell, dödsbädden utan
lakan, utan spetsar, den döende naken i ett
kar under ett trälock — allt detta förfärade
henne. Även Turnheim, som sett så mycket
av samma sort, kände sig hemsk till mods.
Ofrivilligt tog han tag i Rut som för att
hindra henne att falla.
Rut blev stående vid dörren. Hon trodde
att Gisela var döende, att dessa
krampaktiga, pipande andedrag betydde
dödskampen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
