Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Körsbären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
inte är så särdeles, att man tar vid sig då
det flyr.
Men ett sådant larm behövde väl ändå
inte förekomma, tänkte Rut. Middagsmålet
kom körande, hjälpsköterskorna sprungo
omkring och serverade, man tappade
knivar, grälade. Genom det öppna fönstret
hördes ett skratt.
Rut stod där på golvet med sin gren
tryckt mot bröstet. Turnheim hade gått
fram till Pepi och bjöd honom ungerska
körsbär ur en korg.
Men Pepi skakade på huvudet och slöt
ögonen, som ville han heller inte se
körsbären.
Plötsligt hörde de besökande Giselas
röst.
— Vet du, varför vi ligger här? frågade
hon. För några körsbär. Det är tack vare
vårt sociala samvete. Vi tyckte det var
nedrigt att de skulle vara så dyra, så ställde
vi till bråk.
Rut gick fram till Giselas sida.
— Älskade, sade hon, alldeles nyss fick
vi veta... Vi har varit på utflykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
