Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Församlingsrättens utveckling i Frankrike. Församlingsrätten i England och andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSRÄTTEN I FRANKRIKE M. FL, LÄNDER. TT
land har denna historia gestaltat sig så lärorik som i
Frankrike. Vi skola därför i största korthet återgifva
hufvuddragen af den franska församlingsfrihetens utveckling.
Rätten att församlas till öfverläggning om samhällets
angelägenheter finnes icke före den stora revolutionen
af 1789. Men med revolutionen falla skrankorna äfven
för denna rätt, och församlingsfriheten erkännes. Den
fattas dock icke i början såsom en särskild art af med-
borgerlig frihet. Den s. k. Rättighetsförklaringen, däri de
viktigaste medborgerliga rättigheter af revolutionens män
uppstäldes såsom grundvalar för det nya samhällsskicket,
fastslår äfven yttrandefrihetens grundsats, men den talar
icke särskilt om den form af yttrandefriheten, som vi kalla
församlingsfrihet.
Förhållandenas makt medförde dock så småningom
nödvändigheten af ett uttryckligt uttalande rörande just
denna art af frihet. I ett beslut af 1790 häfdar national-
församlingen med anledning af ett ingrepp i förenings-
rätten, hvartill en lokal myndighet gjort sig skyldig, ej
blott förenings- utan äfven församlingsrätten. Och för-
fattningen af den 3 september 1791 bekräftar den.
Men snart begynner reaktionen, hvilken når sin spets
i den napoleonska lagbokens föreskrifter, ägnade att så
godt som utplåna allt hvad församlingsfrihet hette i Frank-
rike. Ställningen var dock ej fullt klar. Lagens bestäm-
melser afsågo hufvudsakligen föreningsrätten, och beträf-
fande församlingsrätten funnos vissa andra föreskrifter,
som, om de ock ingalunda tryggade densamma, likväl
syntes innebära ett slags erkännande af dess tillvaro.
Under den genom juli-revolutionen år 1830 tillkomna
monarkiska perioden förehades i folkrepresentationen ett
förslag gående ut på att gifva lagligt skydd åt valför-
samlingar, men detta motarbetades, såsom innebärande ett
medgifvande, att andra församlingar ej skulle vara tillåtna.
Sedan representationen år 1847 förkastat vissa af folk-
partiet fordrade stora, politiska reformer, omsatte opposi-
tionen i handling sin uppfattning, att församlingsrätt lag-
ligen existerade. Den anordnade i de stora städerna s. k.
reformbanketter, politiska agitations- och demonstrations-
möten. I Paris beramades en sådan reformbankett till
den 22 februari 1848. Polismyndigheten förbjöd mötet
under åberopande af förordningar, hvilka dock i själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
