Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den politiska och sociala församlingsrätten i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSRÄTTEN I SVERGE. tr
blifva, att sammankomster af alla slag, enär de icke voro i lag för-
bjudna, borde anses tillåtna; men då beröfvades ock polismakten alla
vapen, i händelse samlingsfriheten skulle någon gång missbrukas till
brottsliga företag. Utskottet har därför, och då det förty är af vikt
att tillträde till sådana sammankomster varder genom lag tillförsäkrat
den offentliga myndigheten och att denna må äga upplösa desamma,
så framt därvid företages något, som emot lag stridande är eller eljest
allmän ordning störer, gifvit åt denna $& en redaktion, hvarigenom
dessa rättigheter fortfarande förbehållas den offentliga myndigheten,
men som för öfrigt icke direkt uttalar något medgifvande i afseende
åa samlingsfriheten, utan förutsätter denna såsom gifven. Och har ut-
skottet därjämte funnit nödigt att stadga straff för den, som under-
låter att hörsamma myndighetens bud med afseende å sammankomstens
upplösning.
Däremot har utskottet ansett stadgandet, att sammankomst skall
hos den offentliga myndigheten förut anmälas, böra ur förslaget utgå.
Klagan har nämligen försports öfver den omgång och den tidsutdräkt,
som härigenom aå landet ofta förorsakas, då den offentliga myndighetens
representant är boende på långt afstånd eller ej kan anträffas; och
med den utsträckning offentligheten hos oss vunnit, lärer ej skäligen
kunna befaras, att sådan sammankomst skulle kunna bållas hemlig.
Asyftades någon gång sådant, i afsikt att träffa brottsliga rådslag, vore
den återhållande kraften i detta lagbud säkerligen ingen, så vida man
ej ville skärpa straffet för underlåtenhet till en grad, som åter för
vanliga fall vore alltför obillig.
Två utomordentligt viktiga grundsatser -— viigenkänna
dem från inledningen till vår framställning — fastslår ut-
skottet i denna motivering: den ena är att församlings
rätten är ett af villkoren för den allmänna ordningen; den
andra, att denna rätt icke gifves genom -lagen, utan be-
gränsas genom densamma.
Utskottets förslag åtföljdes emellertid af en stor mängd
reservationer, men vann det oaktat bifall i alla riksstånden
och det utan diskussion, utom i prästeståndet, där öfver-
läggningen hufvudsakligen rörde sig om, huruvida anmäl-
ningsplikten borde bibehållas eller icke. Vid omröstningen
segrade emellertid äfven där utskottets förslag öfver rege-
ringens.
Vi fasthålla således såsom resultat af denna fram-
ställning, att den bestämmelse i gällande lagstiftning, som
afser församlingsrätten — 15 $ i 10 kap. allm. straff-
lagen — i likhet med hela strafflagen tillkommit genom
regerings och riksdags gemensamma beslut; att bestäm-
melsen affattades på sätt som skett i strid med det ur-
sprungliga kungliga förslaget på riksdagens eget utskotts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
