Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Den religiösa församlingsratten i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SR
Rör ARR
ASS ESERESE ER >
ESR
a SR
a FÖRSAMLINGSRÄTTEN.
utom diskussion — lika litet som något annat föremål
för mänsklig kunskap. En annan anmärkning är, att
det här öfverlämnas åt hvartenda kyrkoråd i riket att
spela rollen af högste domare i andliga ting. Det är ju på
kyrkorådets personliga åsikt om, huruvida en talares före-
drag kan leda till kyrklig söndring, förakt för allmänna
gudstjänsten eller undergräfvande af religionens hälgd,
som det beror, om han får uppträda eller icke. Man har
till försvar för denna lagstiftning anfört, att den skulle
vara "demokratisk". Den är det dock endast skenbart,
ty den värkliga demokratin är icke den som öppnar väg
för de kommunala myndigheternas godtycke — allraminst
då den graderade röstskalan lägger makten i händerna
icke på dem, som äga folkets förtroende, utan på de
rikaste i kommunen.
I detta sammanhang förtjänar omnämnas en egen-
domlig företeelse i vår församlingsfrihets historia under
de senaste åren.
Frälsningsarmén har understundom af myndighe-
terna i de städer, där den uppträdt, blifvit förbjuden att
hålla sina sammanträden utöfver viss tid på aftonen samt
vid öfverträdelse af dessa förbud straffats. Nu äga myn-
digheterna ingen laglig rätt att ingripa uti frälsnings-
arméns sammankomster, enär ordningsstadgan för rikets
städer, på hvars bestämmelser de grundat sina förbud,
uttryckligen förklarats icke afse andaktsöfningar. Men
högsta domstolen har icke desto mindre gillat dessa för-
bud — enär den icke velat erkänna frälsningsarméns
sammankomster såsom andaktsöfningar. Rättvisligen bör
dock tilläggas, att intet sådant utslag fälts enhälligt och
att ett förlidet år (1890) af högsta domstolen i ett dylikt
fall gifvet utslag tillkom med allenast en rösts öfvervikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
