Från de stora forskarnes arbetsfält

FRÅN
DE STORA FORSKARNES
ARBETSFÄLT
AV
DR FRIEDRICH DANNEMANN

MED ETT FÖRORD AV
PROFESSOR SVANTE ARRHENIUS

AUKTORISERAD ÖVERSÄTTNING
AV
MAX GRENANDER

STOCKHOLM
WAHLSTRÖM & WIDSTRAND

TRYCKT HOS ISAAC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEB.
STOCKHOLM 1914

Förord till den elektroniska utgåvan

Det tyska originalet Aus der Werkstatt grosser Forscher utkom 1908. Från dess tredje upplaga (november 1908) utgår denna svenska översättning från 1914, som i oktober 2013 har digitaliserats vid University of Minnesota av Google, varifrån de scannade bilderna i mars 2025 kopierades till Projekt Runeberg.

This volume was scanned by Google Book Search, from where the scanned images were copied to Project Runeberg. We very much appreciate that they have made this possible and want to encourage other digital library projects to follow their example. Read more about Project Runeberg's image sources.

The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida, v, vi, vii

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titel och innehåll - titelsida, titelbladets baksida, v, vi, vii
Förord till den svenska upplagan - iii, iv
Förord till tredje tyska upplagan - 1, 2, 3, 4, 5
1. Aristoteles lägger grunden till zoologien. Ur Aristoteles “Djurlära“ - 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15
2. Theofrastos lägger grunden till botaniken. Några om dadelpalmen handlande stycken ur Theofrastos’ “Växternas historia“ - 15, 16, 17
3. Archimedes utvecklar mekanikens principer. De viktigaste satserna om fasta och flytande kroppars jämvikt - 17, 18, 19
4. Archimedes’ sandräkning - 19, 20, 21, 22, 23
5. Grundläggandet av gasernas och ångornas mekanik. Några utdrag ur Herons av Alexandria “Pneumatik“ - 24, 25, 26, 27
6. Plinius samlar den gamla tidens naturvetenskapliga vetande. Utdrag ur 12:te, 14:de och 33:dje böckerna av Plinius’ naturhistoria - 27, 28, 29, 30, 31, 32
7. Naturvetenskapen under medeltiden. En provbit ur “Naturens bok“ av Konrad von Megenberg - 32, 33, 34, 35
8. Det heliocentriska världssystemets tillkomst. Nikolaus Koppernikus, “Över världskropparnas kretsrörelser“ - 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42
9. Den Koppernikanska lärans spridning genom Galilei. Galileo Galilei, “Dialog över de båda viktigaste världssystemen“. 1632 - 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49
10. Upptäckandet av Jupitermånarna och Saturnus’ ring. Tvänne Galileis brev - 50, 51
11. Galilei såsom dynamikens grundläggare. Om kroppars fall - 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59
12. Astronomiens vidare utveckling genom Keppler. Kepplers utförliga redogörelse över den i september och oktober 1607 observerade kometen och dess betydelse - 59, 60, 61, 62, 63, 64
13. Keppler grundlägger den nyare optiken. Viktiga stycken och satser ur Kepplers “Dioptrice“ - 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70
14. Gilbert utforskar magneternas natur. 1600. Över magnetens poler, sönderdelning och dragningskraft - 71, 72, 73, 74, 75
15. Bacon förordar den induktiva forskningsmetoden. 1620. Om tydandet av naturen och människans herravälde - 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81
16. Pascal upptäcker sambandet mellan barometerståndet och höjden över havsytan. 1648 - 82, 83, 84, 85
17. Uppfinnandet av luftpumpen. Otto von Guerickes nya “Magdeburgska“ försök över tomrummet - 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97
18. Newton utforskar solljusets natur. 1670. Utdrag ur Newtons “Optik“ - 97, 98, 99, 100, 101, 102, 103
19. Newton upptäcker gravitationslagen. 1682. Upptäcktens historia. Newtons förfaringssätt. Samma orsak, som på jorden åstadkommer kropparnas fall, tvingar månen att röra sig kring jorden - 104, 105, 106, 107, 108
20. Newton utvecklar “naturvetenskapens principer“. 1686 Sammanställning av några bland de viktigaste satserna i Newtons “Naturvetenskapens principer“ - 109, 110, 111, 112
21. Huygens förklarar ljuset vara en vågrörelse i etern. 1678. Huygens, “Avhandling över ljuset“ - 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123
22. Upptäckten av Mariotte’ska eller Boyle’ska lagen. 1679. Mariottes avhandling om luftens natur - 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129
23. Den första klara föreställningen om förbränning och andning. 1674. Mayow, “Undersökningar angående salpeter, brinnandet och andningen“ - 129, 130, 131, 132, 133, 134
24. Swammerdam dissekerar insekterna. J. Swammerdam, “Avhandling om bien“ - 134, 135, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142, 143, 144, 145, 146, 147, 148
25. Grundläggandet av växtfysiologien. Hales, “Försök att upptäcka den kraft, vinstockens saft äger, när saven stiger“. 1727 - 149, 150, 151, 152, 153, 154
26. Celsius inför den hundragradiga termometerskalan. 1742. Celsius, “Observationer om tvänne beständiga grader på en termometer“ - 154, 155, 156, 157
27. Läran om växternas kön. Camerarius, “Om växternas kön“ - 158, 159, 160, 161
28. Linnés sexualsystem. Allmänna betraktelser och klassifikation av växterna - 162, 163, 164, 165, 166, 167
29. Polyperna finnas vara till djurriket hörande organismer. Trembleys försök med sötvattenspolypen. 1744 - 167, 168, 169, 170, 171, 172
30. Kant förklarar världsbyggnadens uppkomst. 1755. I. Kant, “Himmelens allmänna naturhistoria“ - 172, 173, 174, 175, 176, 177, 178, 179, 180
31. Laplace framlägger liknande åsikter som Kant beträffande världsbyggnadens ursprung. Kant-Laplace’ska nebularteorien. Laplace, “Beskrivning av världssystemet“. 1796 - 181, 182, 183, 184, 185, 186
32. Herschel grundlägger stellarastronomien. W. Herschel. “Redogörelse för några iakttagelser, anställda i avsikt att utforska himmelens byggnad“. 1784 - 187, 188, 189, 190, 191, 192
33. Chladni finner, att meteorerna hava kosmiskt ursprung. 1794. Chladni, “Om den av Pallas funna järnmassans och andra liknande järnmassors ursprung“ - 193, 194, 195, 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202
34. Undulationsteorin finner en framstående förfäktare. 1760. Eulers brev till en tysk furstinna angående en del fysikaliska och filosofiska frågor - 203, 204, 205, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212
35. De fotometriska grundbegreppen. Ett utdrag ur första delen av Lamberts “Fotometri“ - 213, 214, 215, 216
36. Uppfinnandet av åskledaren. 1753. Franklin redogör för åskan och för ett i Amerika använt förfarande att skydda byggnader och människor mot åskslag - 216, 217, 218, 219, 220
37. Upptäckten av elektrisk influens och pyroelektricitet. Aepinus, “Om likheten mellan den elektriska och den magnetiska kraften“ - 220, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227
38. Scheele upptäcker syrgasen och analyserar den atmosfäriska luften. 1773. “Kemisk avhandling om luften och elden“ av K. W. Scheele - 228, 229, 230, 231, 232, 233, 234, 235
39. Lavoisier förklarar förbränningsfenomenet. 1774. Sönderdelningen av den atmosfäriska luften - 235, 236, 237, 238, 239, 240, 241
40. Uppfinnandet av iskalorimetern och bestämmandet av specifikt värme och förbränningsvärme medels densamma. 1780. Lavoisiers och Laplaces avhandling om värmet - 242, 243, 244, 245, 246, 247, 248, 249, 250
Arbeten av D:r Friedrich Dannemann - 251, 252, 253, 254

Project Runeberg, Sun Mar 16 18:48:27 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >> https://runeberg.org/forskarnes/