Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Aristoteles lägger grunden till zoologien. Ur Aristoteles “Djurlära“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Hittills ha vi sysselsatt oss med bloddjuren och visat,
i vilka avseenden de överensstämma med varandra, och
genom vilka egendomligheter de olika grupperna
kännetecknas; vi vända OSS nu till de blodlösa¹) djuren.
Dessa indelas i flera avdelningar, nämligen
huvudfotingarna, de mjukskaliga, de hårdskaliga och
insekterna. Till de sistnämnda höra, såsom namnet antyder,
alla de, som äro försedda med inskärningar; deras
kroppssubstans är varken hård eller köttig utan något mitt
emellan. Det finnes både vinglösa insekter, såsom
tusenfotingarna, och bevingade, såsom bin och getingar. Även
inom samma art kan det finnas både vinglösa och
bevingade former, t. ex. hos myrorna och lysmaskarna.
Huvudfotingarna ha fötter, som äro belägna vid
huvudet, en mantel, som omsluter deras inre, och fenor
runt kring manteln. Fötterna äro till antalet åtta och
äro försedda med sugskålar. Några arter, såsom
bläckfiskarna, ha dessutom tvenne långa fångstarmar; med
dessa gripa de sin föda och föra den till munnen. När
det är storm, förankra de sig med dessa armar vid en
klippa och låta föra sig hit och dit av vågorna. Invid
fötterna befinner sig huvudet, i vars mitt den med
tvenne tänder utrustade munnen är belägen; ovan denna
ligga de stora ögonen och mellan dessa en broskartad
massa, som omsluter hjärnan.
Till de mjukskaliga³) höra langustern, hummern, som
skiljer sig från de övriga genom sina klor, räkorna och
krabborna. Hos dessa djur finnas de hårda delarna
utvändigt, de mjuka och köttiga inuti. De ha hårda
ögon, som äro rörliga.
Skaldjuren äro antingen enskaliga, såsom snäckorna,
eller tvåskaliga, såsom musslorna. Hos dessa senare äro
’) Den aristoteliska indelningen i bloddjur och blodlösa djur
motsvarar den nu brukliga, från Lamarck stammande indelningen i
ryggradsdjur och ryggradslösa djur.
2) Under denna benämning sammanfattar Aristoteles de av honom
kända kräftdjuren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
