Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Aristoteles lägger grunden till zoologien. Ur Aristoteles “Djurlära“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
skalen på den ena sidan, men ej på den andra förenade
med varandra, så att de kunna slutas och öppnas.
Några ha glatta skal, andra skrovliga, andra åter ådriga
såsom t. ex. kammusslan. Köttet är sammanvuxet med
skalen, så att det blott med våld kan skiljas från dem.
Eremitkräftan kan på sätt och vis räknas både till de
mjukskaliga och till skaldjuren. Denna varelse liknar
langusten, men kryper in i ett skal och tillbringar sitt liv
därstädes; den är dock ej fastvuxen därvid, utan låter
sig lätt lösgöras.
Insekternas kroppar bestå av tre avdelningar; huvudet,
den kroppsdel, som innehåller magen och tarmen, och
för det tredje den mellan dessa liggande, andra djurs
bröst och rygg motsvarande delen. Utom ögonen ha
insekterna intet synligt sinnesorgan. Många ha en gadd,
som antingen befinner sig inom kroppen, såsom hos bin
och getingar, eller utom densamma, såsom hos
skorpionen¹). Den senare är den enda av alla insekter, som
har en lång svans; därjämte har den klor, vilket även
är fallet med den lilla bokskorpionen. Några insekter,
t. ex. fjärilar och skalbaggar, ha känselspröt över ögonen.
I det inre finnes en tarm, som i regeln är rak, men
ibland ringlad.
Sedan vi beskrivit djurens yttre och inre delar, skall
det nu bli tal om sinnena. Det finns blott fem sådana:
syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Många djur ha alla
dessa sinnen, hos andra fattas några. Hos många
framträda sinnesorganen mycket tydligt, särskilt ögonen
och öronen; några ha yttre öron, andra synliga
hörselgångar. På samma sätt förhåller det sig med
luktorganen. Tungan är organ för smaksinnet. Bland de
i vatten levande bloddjuren ha fiskarna visserligen en
1) Namnet insekter, med vilket man numera betecknar de sexbenta
artropoderna, användes av Aristoteles i mycket vidsträcktare mening.
Han räknade även spindlarna, tusenfotingarna och inälvsmaskarna dit,
kort sagt alla djur, som äro försedda med inskäringar kring kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
