Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Aristoteles lägger grunden till zoologien. Ur Aristoteles “Djurlära“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
tunga, men den är helt obetydlig och dessutom icke
fritt rörlig. Dock är det uppenbart, att fiskarna äga
smakförnimmelser; många nappa nämligen företrädesvis
efter ett bestämt slags bete, emedan dess smak tilltalar
dem. Däremot ha fiskarna intet synligt vare sig hörsel-
eller luktorgan¹), ehuru de ha både hörsel och lukt.
Så har man iakttagit, att de fly för starkt buller, t. ex.
krigsfartygens årslag. Därför undvika också fiskarena så
noggrant som möjligt att åstadkomma buller med åror
eller nät. På liknande sätt förhåller det sig med fiskarnas
luktsinne; de flesta röra ej vid betet, om det ej är
friskt; man kan ej heller fånga alla fiskar med samma
slags bete, utan varje fiskslag föredrar ett visst bete,
varvid luktsinnet tydligen spelar en roll. Även insekter
kunna känna lukter på avstånd, t. ex. bien. Myrorna
gripa till flykten, om man strör svavel kring deras stackar
eller bränner hjorthorn i närheten. På grund av liknande
skäl måste man även tillerkänna insekterna smaksinne.
Alla tycka ej om samma näring, utan varje art väljer
sin särskilda föda; så t. ex. slår sig biet aldrig ned på
ruttnande ämnen, utan uppsöker uteslutande sötsaker.
A
Att alla på land levande bloddjur ömsevis sova och
vaka kan man omedelbart iakttaga, då alla, som äro
försedda med ögonlock, ha dessa slutna, när de sova.
Förövrigt drömma ej blott människor, utan även hästar
och hundar, vilket de senare visa genom att skälla.
Att vattendjuren sova har man också iakttagit. På deras
ögon kan man visserligen ej märka något, då de ju
sakna ögonlock, men däremot ser man det på deras
orörlighet. Man kan nämligen ofta närma sig fiskarna
så omärkligt, att de låta gripa sig; de äro då orörliga,
endast stjärtfenan rör sig helt sakta. Att de då
verkligen sova, kan man sluta sig till av deras plötsliga
uppsprittande, när något rör sig. De skrämmas då
¹) Betydelsen av de hos fiskarna över munnen befintliga
fördjupningarna, vilka nu anses vara luktorgan, har Aristoteles alltså ej känt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
