Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Grundläggandet av gasernas och ångornas mekanik. Några utdrag ur Herons av Alexandria “Pneumatik“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
5. Grundläggandet av gasernas och
ångornas mekanik.
Några utdrag ur Herons av Alexandria
»Pneumatik».
Herons » Pneumatik» är det äldsta till vår tid bevarade
arbete, som mera ingående sysselsätter sig med försök
angående gasers och ångors egenskaper. Frågan, under
vilken tid Heron levat, är ännu ej slutgiltigt besvarad,
sannolikt var det dock omkr. år 100 före Kr. De
efterföljande beskrivningarna på några viktiga fysikaliska
apparater utmärka sig genom sin klarhet och tydlighet,
om även Heron ej kunnat förklara hävertens
verkningssätt med hjälp av lagarna för lufttrycket, utan måst
tillgripa »horror vacui». Figurerna äro utförda med ledning
av i Herons handskrift förekommande avbildningar.
1. Eolipilen.
Ett ovan en uppvärmd kittel befintligt klot kan vrida
sig kring en tapp. a (fig. 1) är en med vatten fylld,
uppvärmd kittel. Den är tillsluten med locket y ;
genom detta leder ett böjt rör en vars ände är lufttätt
inpassad i ett ihåligt klot 9%. Mitt emot röränden
befinner sig en vid locket fästad tapp λu. Klotet är
försett med tvenne mitt emot varandra placerade böjda
små rör, som mynna ut i detsamma och äro böjda åt
motsatta håll (fig. 2). Om nu kitteln uppvärmes,
inströmmar till följd därav genom röret & ånga i klotet,
vilket den sätter i rotation, så snart den strömmar ut
genom de böjda rören.
2. Heronskulan.
Genom mynningen av ett kärl (fig. 3) instickes och
fastlödes ett rör, som räcker nästan ända ned till bottnen
och slutar i en smal spets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
