Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Plinius samlar den gamla tidens naturvetenskapliga vetande. Utdrag ur 12:te, 14:de och 33:dje böckerna av Plinius’ naturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
med det virke de ge oss plöja vi haven och uppbygga
våra hus; ja, fordom framställde man till och med
gudarnas bilder av trä. Det berättas, att första gången
gallerna inföllo i Italien, orsakades detta av, att en
yngling, som studerat bildhuggarkonsten i Rom, tagit med
sig hem torkade fikon och druvor åt dem.
Och man
kan väl förstå, att de ej ens dragit sig för krig, när
det gällt att komma i besittning av dessa ting.
I synnerhet vinstocken är ingenstädes så god som i
Italien; med rätta räknas den på grund av sin storlek
alltjämt till träden. I Populonium kan man se en staty
av Jupiter, som är förfärdigad av en enda vinrankstam,
och i Metapontum voro de pelare, som buro Junotemplet,
av vinrankträ. Genom årlig beskärning av vinstockarna
håller man dem korta, så att hela kraften kommer
druvorna till godo. I Campanernas land uppdragas
vinrankorna bredvid popplar, kring vilkas grenar de slingra
sig så högt upp, att vingårdsmannen vid uppgörandet
av sitt kontrakt förbehåller sig bål och gravhög. Endast
Demokritos har trott, att man kan räkna de olika
druvslagen, då han ju berömde sig av att känna alla de
sorter, som växte i Grekland; alla andra auktoriteter
anse dem vara tallösa, något, som i anseende till
vinsorternas mängd förefaller sannolikare.
Det grekerna kalla eftervin, kan strängt taget ej
betecknas som vin, då det framställes ur i vatten rivna
druvstjälkar och skal. Man skiljer mellan flera sorter;
antingen sätter man till stjälkarna och skalen så mycket
vatten, att det motsvarar en tiondedel av det erhållna
ojästa vinet och pressar efter en dags förlopp på nytt;
eller ock tar man en tredjedel så mycket vatten, som
man erhållit vin, och låter i stället den erhållna saften
koka ihop i motsvarande grad. Intet på så sätt
framställt vin drickes, sedan det blivit mer än årsgammalt.
Även av andra träds frukter bereder man vin. Här
bör i främsta rummet palmvinet nämnas, som drickes
av parter, inder, kort sagt i hela morgonlandet; detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
