Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den Koppernikanska lärans spridning genom Galilei. Galileo Galilei, “Dialog över de båda viktigaste världssystemen“. 1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
tillskriva jorden, fastän vi, som äro dess bebyggare och
alltså deltagare i dess rörelse, ej märka något alls därav,
om vi blott betrakta de jordiska föremålen. Däremot
är det för visso nödvändigt, att en sådan rörelse
skenbart tillkommer alla de kroppar och synbara föremål,
som äro skilda från jorden och ej deltaga i dennas
rörelse. Den riktiga metoden att utröna, om man kan
tillskriva jorden någon rörelse, och i så fall vilken,
består alltså däri, att man undersöker, om man hos de
utom jorden befintliga föremålen kan iakttaga någon
skenbar rörelse, som på samma sätt tillkommer dem alla.
Ty en rörelse, som man t. ex. blott kan iakttaga hos
månen, men som däremot ej har något att skaffa med
Venus eller Jupiter eller andra stjärnor, kan omöjligen
vara något för jorden utmärkande eller ha sitt säte
annorstädes än på månen. Nu finns det en sådan helt
allmän, alla stjärnor behärskande rörelse, nämligen den,
som solen, månen, planeterna, fixstjärnorna, kort sagt
hela världsalltet endast med undantag av jorden synes
långsamt utföra från öster till väster under en tid av
tjugofyra timmar. Åtminstone vid första påseendet ser
det ut, som om denna likaväl skulle kunna vara en
rörelse hos jorden som en rörelse hos hela den övriga
världen med undantag av jorden. Ty samma fenomen
skulle bliva följden av såväl det ena som av det andra
antagandet. Jag vill anföra de skäl, som synas tala för
en jordens rörelse och börja med de allmännaste. Om
vi blott jämföra stjärnsfärens oerhörda storlek med de
små dimensionerna hos jorden, som flera miljoner gånger
om rymmes i denna sfär, och sedan tänka på
hastigheten hos den rörelse, genom vilken en hel omvridning
måste fullbordas under loppet av en dag och en natt,
kan jag ej föreställa mig, huru någon kan anse det vara
förnuftigare och sannolikare, att det skulle vara
himmelssfären som vrede sig, medan jorden däremot bleve
i vila.
Simplicio, Jag förstår inte riktigt, att denna mäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
