Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Newton upptäcker gravitationslagen. 1682. Upptäcktens historia. Newtons förfaringssätt. Samma orsak, som på jorden åstadkommer kropparnas fall, tvingar månen att röra sig kring jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Först Bacon uttalade tydligt, att det sannolikt existerade
en ömsesidig dragningskraft mellan föremålen och jordens
centrum. I sitt utmärkta arbete, »Novum scientiarum
organum »¹), föreslår han, att man skall utföra försök
med pendlar på de högsta torn och på mycket lågt
belägna platser. Ty, säger han, om en och samma
pendel svänger hastigare på bottnen av ett schakt än
på spetsen av ett torn, måste man därur draga den
slutsatsen, att den tyngd, som är svängningarnas orsak,
tilltar mot jordens centrum. Han lät även kroppar falla
på olika höjder och undersökte, om de tillryggalade
mindre än femton fot under den första sekunden. Någon
skillnad visade sig emellertid aldrig vid hans försök,
emedan höjdskillnaderna voro för små. Frågan blev
alltså oavgjord och föreställningen om en från jordens
medelpunkt verkande kraft inskränkte sig till en blott
förmodan.
Även Descartes kände till problemet. Han omnämner
det, när han dryftar tyngdkraften. Emellertid fattades
ännu tillräcklig erfarenhet, för att man skulle kunna
avgöra frågan.
――
-
En dag det var år 1666
iakttog Newton, huru
frukterna föllo ned från ett träd. I följd därav föll han,
såsom hans niece berättat mig, i funderingar över orsaken
till, att alla föremål sträva att röra sig mot jordens
medelpunkt²).
Vilken är, frågade han sig, denna kraft? Den skulle
verka på frukten, som nyss föll från trädet, även om
denna befunne sig på en höjd av 3,000, ja, till och
med 10,000 toises. Förhåller det sig på sådant sätt,
måste den även vara verksam ända från den plats, där
¹) Detta utkom år 1620. Se kap. 14.
2) Någon frågade en dag Newton, på vad sätt han upptäckt
världssystemets lagar. “Genom att jag oavbrutet funderade däröver“, blev
svaret. Detta är hemligheten med alla stora upptäckter. Det
vetenskapliga geniet beror på av huru pass intensiv och oavvänd
uppmärksamhet en människohjärna är mäktig. (Voltaires anmärkning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
