Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Huygens förklarar ljuset vara en vågrörelse i etern. 1678. Huygens, “Avhandling över ljuset“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
för säkert, att synsinnet endast kan retas genom en viss
rörelse i något ämne, som verkar på nerverna i ögats
inre, är detta ännu en grund för den åsikten, att ljuset
består i en rörelse i den mellan oss och den lysande
kroppen befintliga materien.
Man må vidare beakta den utomordentliga hastighet,
med vilken ljuset utbreder sig i alla riktningar, och att
strålarna, om de komma från olika, ja, till och med från
motsatta håll, genomtränga varandra utan att hindra
varandras framfart. Man inser då, att, när vi se ett
föremål, detta ej kan förorsakas genom att något ämne
förflyttar sig från detta föremål till oss, ungefär liksom när
en projektil eller en pil flyger genom luften. Därför måste
ljuset fortplanta sig på något annat sätt. Och den
kännedom, vi äga, om ljudets fortplantning genom luften kan
leda oss till förståelse av ljusets.
Vi veta, att ljudet utbreder sig åt alla håll från den
plats, där det alstras, genom en rörelse i luften, som
successivt fortskrider från den ena luftpartikeln till den
andra. Då denna rörelse fortplantar sig med samma
hastighet i alla riktningar, måste den ge upphov till klotytor,
som vidga sig allt mer och mer, och som slutligen nå
fram till örat. Det är nu ställt utom varje tvivel, att
även ljuset anländer till oss från de lysande föremålen
genom en i den mellanliggande materien uppkommen
rörelse; ty vi ha ju redan sett, att detta ej kan ske,
genom att något ämne förflyttar sig. Om nu ljuset behöver
en viss tid för att tillryggalägga en vägsträcka, något,
som vi strax skola undersöka, följer därav, att denna
materien bibragta rörelse är successiv. I likhet, med vad
fallet är vid ljudet, måste den alltså utbreda sig i
klotformiga ytor eller vågor. Jag kallar dem nämligen vågor
på grund av likheten med de vågor, som man ser bilda
sig i vattnet, när man kastar en sten däri, då ju dessa
senare förete en dylik successiv utbredning åt alla håll,
ehuru de tillkomma av en annan orsak och blott sprida
sig utefter en plan yta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
