Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Huygens förklarar ljuset vara en vågrörelse i etern. 1678. Huygens, “Avhandling över ljuset“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
utgått från punkten A. Ty på andra sidan om denna
våg existerar ej någon rörelse, vilket däremot är fallet
i det av densamma inneslutna rummet. Man skall nu ej
mena, att detta är allt för sökt och spetsfundigt, ty
man skall i det följande få se, att alla ljusets
egenskaper och allt, som står i samband med dess
återkastning och brytning i huvudsak får sin förklaring
genom denna syn på saken.
För att nu återgå till ljusets egenskaper gör jag först
den anmärkningen, att varje del av en våg måste
utbreda sig på så sätt, att dess yttersta gränser alltjämt
förbli mellan samma, från den lysande punkten dragna
räta linier. Vågdelen B G (fig. 24), som har den ly.
sande punkten A till medelpunkt, kommer sålunda att
utbreda sig till den av de räta linierna A B C och AGE
begränsade bågen CE. Ehuru de bivågor, som alstras
av de inom CAE befintliga partiklarna utbreda sig
även utom detta område, sammanträffa de nämligen aldrig
samtidigt annorstädes än i bågen C E, så att de bilda
en rörelsen begränsande huvudvåg.
Häri ligger orsaken till att ljuset fortplantar sig
rätlinigt för så vitt dess strålar ej återkastas eller brytas,
så att det blott i det fallet belyser ett föremål, att den
raka vägen från dess källa till föremålet är framkomlig.
Ty om det t. ex. funnes en öppning B G, som
begränsades av ogenomskinliga kroppar B H, GJ, skulle enligt
ovanstående utredning de från punkten A kommande
vågorna ständigt begränsas av de räta linierna AC och
A E, då de delar av bivågorna, som överskrida
områdets ACE gränser, vore allt för svaga för att där
åstadkomma något ljus.
Sedan Huygens utvecklat sin teoris grunddrag,
förklarar han med densamma fenomenen reflexion och brytning.
Han framlägger vidare i sin avhandlings femte kapitel
en mästerligt utförd undersökning över den år 1669 av
Bartholin upptäckta dubbelbrytningen, utan att dock kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
