Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. Uppfinnandet av åskledaren. 1753. Franklin redogör för åskan och för ett i Amerika använt förfarande att skydda byggnader och människor mot åskslag - 37. Upptäckten av elektrisk influens och pyroelektricitet. Aepinus, “Om likheten mellan den elektriska och den magnetiska kraften“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
med järnkrampor.
Blixten lämnar ej stången, som är
en god ledare, för att genom dessa krampor bege sig
in i murarna, som ju leda elektriciteten dåligt. Snarare
skulle den elektricitet, som möjligen funnes i murarna
övergå till stången, för att genom denna ledare lättare
komma ned i jorden.
Om byggnaden är mycket stor, kan man för större
säkerhets skull sätta upp två eller flera stänger på olika
ställen.
Stångens undre ände måste nedföras så långt i marken,
att den träffar på fuktighet. Böjer man så stången, och
låter den i vågrät riktning avlägsna sig sex till åtta
fot från muren och sedan gå nedåt tre till fyra fot,
skyddas därigenom grundens alla stener mot skada.
37. Upptäckten av elektrisk influens
och pyroelektricitet.
Aepinus, »Om likheten mellan den elektriska och
den magnetiska kraften»¹).
Aepinus, född år 1722 i Rostock, var professor i
astronomi i Berlin och sedermera medlem av
vetenskapsakademien i S:t Petersburg. Han dog i Dorpat år 1802.
Att världsbyggnaden har en oändligt vis
upphovsman, sluta vi förnämligast därav, att naturen har för
vana att med få och enkla medel uppnå mycket
komplicerade slutresultat. Vem skulle väl, om han vore okun-
¹) Aepinus, “Akademische Rede von der Ähnlichkeit der elektrischen
und magnetischen Kraft“. Leipzig 1760,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>