Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. kap. Över Cochabamba till Covendo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi flera gånger vada över Rio Cotaeajes. Tack vare Basilio
lyckas vi ganska bra finna vadställena. Likväl kunna vi
inte undvika, att mulåsnornas packningar flera gånger
bliva doppade. När vi skola passera ett svårt vad, tar
Basilio upp litet coca, mumlar någonting, viftar med bladen
åt alla håll och stoppar dem sedan i munnen. Ibland gör
han även korstecknet, hållande en nypa cocablad mellan
fingrarna. »Ibland brummar floden, då måste man akta
sig att vada över,» säger Basilio. Det är åt auquis, de
andar, som bo i floden, som han offrar.
De första dagarna gå vi genom en icke hög, på
blommor, särskilt orchidéer, rik skog. Stora träd äro
sällsynta. Hela skogen är nedmossad. Det högre djurlivet
är ytterst fattigt. Intressant är, att hela skogen är full av
odlingsterrasser, s. k. »andenes», och gamla husmurar.
Tydligen har Cotacajesdalen en gång varit odlad och har
haft en talrik befolkning. I ruinerna finna vi en nål av
brons och några krukskärvor. Av en quichuaindian få vi
en där funnen T-formig bronsyxa.[1]
Nu är Cotacajesdalen nästan obebodd. I San Jacinto,
åtta leguas från Choro, bo några mestizer, tio leguas
längre nedåt floden vid Sequerancho likaledes. Trettio
leguas längre inåt urskogarna är Covendo missionsstation.
Cotacajesdalen har ett utomordentligt dåligt rykte för
sin malaria. Den anses höra till de allra osundaste trakter,
som finnas här. Liksom i Mizquedalen har malarian
troligen införts här i ganska sen tid och den är orsaken
till att dessa trakter avfolkats.[2] I Sequerancho såg jag
anophelesmyggor. Min hustru, Berg och jag sovo där
som vanligt under myggnäten. Ouichuabärarna försmådde
däremot detta försiktighetsmått, fastän jag lånade dem nät.
Det är därför möjligt, att en av dessa här fick malaria.
Redan 1675[3] gjorde don Benito de Rivera y Ouiroga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
