Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. kap. Över Cochabamba till Covendo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en expedition från Cochabamba, följande Rio Cotacajes
för att finna sagolandet El Gran Paititi. Han hade med sig
sjuttiofem man och mer än trettio negrer. Den första
svårighet, som mötte dem, var en klippa, som de inte
kunde komma förbi utan att göra väg med hackor. Mer
än en månad arbetade de i denna labyrint, och de lyckades
till slut komma förbi, men inte utan att där skedde ett
underverk. Kvällen före San Pedro-dagen, då de redan
voro förtvivlade över stenens hårdhet, funno de den så
mjuk, att de på få timmar kunde hugga sönder, vad de
inte förmått på många dagar.
De gingo vidare och kommo till urskogarna, vilka de
funno bebodda av talrika indianer, som hade mycket stora
odlingar av ananas, bönor, sötpotatis, mandioca, majs
m. m. Indianerna hade välgjorda mejslar, yxor, saxar
(sic!), skedar m. m. av brons. Enligt analyser, gjorda i
Potosi, bestod denna brons till tre delar av silver. Med
dessa indianer kommo spanjorerna i strid. Sedan
lyckades de komma bättre överens med dem. De talade eller
förstodo quichua. Ingen av expeditionsmedlemmarna synes
ha sjuknat i malaria.
Expeditionen bekostades av don Benitos farbror, don
Antonio Lopez de Quiroga. Om denne, som hade stora
silvergruvor i Potosi, berättas, att han var ofantligt rik.
När tjänstefolket en gång städade ett av hans rum, funno de
två millioner pesos, som han hade förlagt och glömt bort.
Om don Antonio berättas även, att han blev så gammal,
att han började dia på nytt.[1]
År 1800[2] följde padre Bernardo Jiménez Bejarano
samma väg, som Quiroga gått etthundratjugufem år förut,
tills han kom till moseteneindianerna. År 1802 gingo
padre Hilario Cocha och padre José Boria åter samma
väg. De tala om estancian San Jacinto, som även
använts till förvisningsort, och om huru den avfolkats
genom malarian. Sedan har man några gånger åter öppnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
