Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruksliv i Hedströmmens Bergslag på 1880-talet - Tjänstemän och tjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
som ej visste, huru väl han ville mig. jag minns, att jag tyckte
synd om honom, som varje dag i ur och skur skulle gå den
långa vägen från hemmet och tillbaka igen, ofta i mörker. Men
Per-Erik klagade aldrig. En åtta timmars arbetsdag hade han
aldrig kunnat drömma om. Det är sant, att Per-Erik ej
överansträngde sig, där han gick och knallade i snickarstugan. Och
jag tror, att de flesta arbetarna ej hade något verkligt slitande
arbete utom vid vissa tillfällen. Men deras arbetsdag var för
lång. Av dygnets 24 timmar tog sommardagen 14 och
vinterdagen 12 i anspråk. Om man dessutom inräknar tiden för att
komma till och från arbetet, vilket dock endast gällde
dagkarlarna, som bodde på ganska långa avstånd från bruket, får
man en mycket lång arbetsdag. Smeder och hyttarbetare bodde
i närheten av sitt "jobb", varför gångtiden till och från arbetet
ej i nämnvärd grad förlängde deras 12-timmarsskift.
Rätt så ofta gavs arbete på beting såväl i smedja, som i
hytta, och om så var möjligt även i lantbruk. Nästan jämt till
arbetarnas förmån, vilket givetvis alstrade arbetsglädje. Man
kan nog säga, att de flesta arbetarna på den tiden voro dåligt
betalda. Men om någon verklig nöd kunde man icke tala.
Folket var bra klätt, ehuru enkelt. Dagsverkaren hade i regel
ett litet land för potatis samt många av dem egna kor. Säkert
är, att dåtidens arbetare kände sig mera tillfredsställda med sin
tillvaro än nutidens. Missnöjet med allt och alla, som nu synes
vara arbetarens lösen, fanns ej då.
Förr i tiden stod den s. k. herreklassen mycket högt i
folkets ögon, vilket bland annat framgår av vår kusks yttrande:
"Tänk vad tiderna ha ändrats! I min ungdom var en
bruksbokhållare som en gud, den vågade man icke tala vid." Sedan
gick det ändå fortare. Jag undrar, vad kusken skulle säga, om
han levde nu ?
Stalldrängen hade den längsta arbetsdagen. På sommaren
måste han upp kl. 4 för att taga hem de på vall släppta
hästarna. Sedan dagkarlarna slutat sitt arbete på kvällarna, måste han
rida deras hästar i vall och således komma hem senare än alla
andra. Kom någon hemåkande på natten, var det stalldrängen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
