Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Genom ett sådant herravälde öfver naturen och alla
dess hemligaste makter, kunde Finnarne i striden för-
skaffa sig otaliga hjelpmedel, och sålunda ersätta hvilka
brister i styrka och kraft som helst. Också begagnade
de sig ypperligt af denna sin trolldomsförmåga. Fin-
narnas svärd voro vida berömda för : sin oemotståndlig-
het, deras pilar, hvilka utskjutne återkommo på båg-
strängen, deras förtrollade renskinnsbrynjer, på hvilka
inga vapen kunde bita, m. m. omtalas ofta af Islända-
rena !7),’ och den man, som med list eller tapperhet
kunnat förskaffa sig dylika vapen, förvärfvade sig deri-
genom mycken ära. Herrligt lysa framför andra i sagor-
na de hjeltar, hvilka lyckats besegra Finska stridsmän,
ds der understödde af öfvernaturliga, onda makter, osärs«
bare af alla vapen, genom förfärliga trollkonster med
säker undergång hotade hvar och en, som nalkades dem.
Så beskrifves i Serle den starkes saga en Finsk kriga-
re, Sviphald, hvilken bistod Konungarna Harald och
Erland af Norrige mot Svenske (Konungen Hogne, såsom
en väldig kämpe och fruktansvärd trollkarl. Hästen, på
hvilken Sviphald red, nedhöggs smart af Hogne, men
Finnen sjelf led ingen skada, utan for ner i jorden;
hvarefter Hogne tappert frambröt i fiendens leder och
fällde allt, som ställde sig i hans väg, till dess plötsli-
gen ett lejon stod upp från jorden och med ett slag ef
sin svans sträckte Hognes häst död till marken , så att
-Hogne sjelf flög ett långt stycke från stället. Snabbt
.uppreste han sig dock åter, rusade med draget svärd
emot djuret och högg till detsamma ; men utan verkan,
ty intet kunde bita derpå. Då bortkastade Hogue svär-
det och gick. lejonet på lifvet, hvarefter ett väldigt brot-
tande uppstod. Djuret vräkte upp stenar som lös mull,
’uppryckte träd med rötterna och sprutade eld och etter
mot Hogne, hvilken blott af. sitt goda haraesk skydda-
des för döden. Ändiligen efter tvenne timmars oafbru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
