- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
55

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

dem, när fremmas för dem? — Vårt modersmål innehöll ju
tillika den första verld, der vi blickade in, de första
känslor vi kände, den första verksamhet, den första
fröjd vi njöto. Lifvet igenom skola dessa vår barndoms-
intryck, dessa bilder af våra föräldrars själ och hjerta,
lefva och verka uti oss; tillika med hvarje ord skall
hela den känsla återvakna, som då, i barndomen öfver-
strömmade vår själ, med ordets begrepp alla biföreställ-
ningar, hvilka vid denna nya, första morgonblick i ska-
pandets verld lägo för oss.» —

Många finnas väl ej, hvilka ej åtminstone ana till,
. hvad ett modersmål är, och om så vore, bevisa de just
derigenom att de intet modersmål äga, men för att förstå
hvad modersmålet är för menniskan och huru innerligt
i dess innersta djup det är förknippat med hennes själ,
behöfva vi blott en alldagserfarenhet, hvilken oemot-
ståndelig, oförklarlig, magiskt tjusande kraft det öfvar
på vårt sipne. Man låte någon, hvilken längesedan
lemnat sitt fosterland, ett fosterland nemligen, der ett
modersmål finnes, och som nästan all sin tid talat ett
fremmande tungomål, men låte honom förnimma några
toner af sitt glömda modersmål, och det skall tindra
upp eft ljus i hans inre, i hans hjerta skall dallra dess
finaste, skäraste sträng, hvars tjusande ton han ej kan för-
klara, men hvilken lik en vårfläkt skall genomandas hans,
pulsar; tusende känslor, länge glömda, men gömda,
ljufva, hänförande, skola strömma öfver honom och för-.
smälta hans hjerta i vemod. Låt tvenne, hvilka ä-
ga samma modersmål, mötas i ett fremmande land,
och de skola som bröder falla i hvarandras armar;
ett gemensamt modersmål är det mäktiga band, som
förknippar deras själar. |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free