- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
83

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

Kullervo besvarar den snabbt med en annan. Derpå drar
han gladt blåsande i krig”), obekymrad om den under-
rättelse, som träffar honom, att hans fader, moder och
maka dödt ”"). Denna sång håller jag för en af de skö-
naste i hela epos: Ilmarinens maka uttalar, både då hon
bortsänder hjorden i skogen och då hon återväntar den
hem, böner för dess skydd och förkofran af ett sällsynt
behag, hvilka låta oss kasta en djup blick ini det finska
landtlifvet, och det afstickande i dessas innerliga ljufhet
och Kullervos råa hjelte-öfvermod kan omöjligt förfela
att göra intryck.

Ilmarinen, försänkt i sorg öfver sin älskade makas
död, faller slutligen efter ett långvarigt gråtande och
klagande på tanken att sjelf af guld och silfver smida
sig en annan brud. Denna sällsamma föreställning mö-
ter oss äfven i estniska och serviska folksånger. Då
den skicklige konstnärn, en annan Pygmalion, lagt hand
vid verket, lyckas det öfvermåttan ; dock, den bildsköna
bruden förmår han hvarken ingifva språk eller värme;
han hvilar om natten vid hennes sida, men mot honom
strömmar blott kyla från guldet och silfvret. Då be-
sluter han sig, likasom skulle alla jungfrur måsta hem-
tas från Nordlanden, till en ny färd till Pohjola för
Louhis yngre dotters skull, men återvänder denna gång
med oförrättadt ärende. Väinämöinen frågar den hem-
vändande, huru man lefver der i landet? Ilmarinen sva-
rar: »lätt är att lefva i Pohjola, då Sampo finnes der,
der är plöjning, såning, växt och evig lycka.»

+) Jemför Kanteletar III, 30.

++) För den hemvändande Thöér berättar Harbar pr, att hans mno-
der dödt: daup hygg ec at pin mö pir sé. Saem. eddan 75.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free