Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Detta ahtydningsuttryck är i sig sjelft lika marke-
radt och fast som roten, men har tillika sin fluiditet
uti att vid samma förhållandes återkommande kunna
dragas till och assimileras med olika begreppsuttryck,
likasom dessa kunna förenas med olika förhållande-
beteckningar. - Derigenom bli förhållandenas uttryck
hvad man kallar flexionsändelser. Dessa utgöra et
egen klass af radices, man kunde kalla dem subjecti-
va, emedan de antyda grundbegreppens tillfälliga, ur
satsens enhet utgångna förhållanden. Somliga af dessa
subjectiva rötter äga ej annan betydelse, än att va
ra flexionsuttryck , men andra åter kunna jemväl be-
teckna sjelfständiga begrepp, utan att deras natur af
ändelser derigenom upphäfs; de tillkännagifva då ge-
nom förlorad fastbet och förändrad gestalt sitt under
ordnande under ett annat. Så skönjas ’i nästan
alla språks personsändelser i verbum tydligt prono-
minalstammarna, utan att dessa derföre hindras att
vara uttryck för objectiva pronominalbegrepp, hvilka’
sjelfva erhålla ’sina flexionsändelser. Man kan dock:
ej föreställa sig detta som om en reflexion förenat
dessa; beståndsdelar , ty verbum tänkes icke afsön-’
dradt i sin abstracta gestalt, utan står alltid som en
del af satsen i en individuel form och utgår ur
bröstet omedelbart försmultet med sin bestämning.
Ehuru de flesta flexionsändelser nu tyckas vara af blott
symbolisk beskaffenhet, kunna kanske flera af dem i
alla språk, Fsåsom; det genom Bopps undersökningar
skett i Sanskrit, reduceras till sådana ursprungligen
sjelfständiga rötter’, hvilka af den orsak ofvanföre’
är nämnd småningom försjunkit till oigenkännelig-
het. . Må man dock ej föreställa sig dessa tvenne ord-’
elementers förening såsom en blott mekanisk förbin-
10"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
