Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
hom de så kallade Guna och Wriddhki. "Förstärkningen
härvid består uti att en vocal utvidgas genom tilläggan-
de af ett a, i Guna ett kort, i Wriddhi ett långt, hvil-
ket ’ a-ljud, der det kan; ingår förening med den för- =.
stärkta vocalen, så att af £ och u genom Gunering bildas
& och ö, samt genom Wriddhi-förstärkning diftongerna
ai och ou, hvilkas £ och u framför vocaler öfvergå till
motsvarande consonanter j och v; vocalen r förstärkes
på samma sätt till ar och är. Att märka är, att den
förändring rotvocalen genom dessa medel ’kan undergå,
ej är en qvalitativ ljudförvexling eller assimilering, hvil-
ken Sanscrits sanna språk-uppfattning ej skulle :kunna
tillåta i radixstafvelsen, utan att den är blott en qvan-
tijativ förstärkning, som genom” sin regelbundenhet all-
tid låter det ursprungliga ljudet stå klart både för örat
och förståndet. = Stundom tjenar denna förstärkning
fill att, såsom vid de Semitiska språkens vocalförän-
dringar, på symboliskt vis ’ beteckna en grammatika–
lisk form, t. ex. vid intentivformen i verberna, men
i de ftesta falt är den blott ett medel till orden-’”
hetens befordrande, ’i det den genom utvidgad ljud-
massa, likasom accenten genom tonhöjd, framhäl-
ler en stafvelse öfver de andra. «I detta afseen-
de är det förhållande bevisande, att stamvocalens
förstärkning genom Guna begagnas blott i de fall,
der stam- och ändelsebegreppet af det inre språksin-
net fattas i den närmaste försmältning, såsom vid
verbalböjningar och de ur rötter omedelbart härledda
Kridanta-orden, men deremot icke ens vid nominas de-
clination eller de ur andra, grundord bildade TFTaddhita-
orden; att verbalsynthesen i språket måste vara den
innerligaste, skall nedanföre närmare framvisas. Ännu
I ett annat afseende kunna de skiljda stafvelserna inom
ett ord moderera hvarandra, nemligen så, att språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
