Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
i grundbegreppet helt och hållet försmulten ändelse, det
sednare åter som ägande sjelfbestånd inför det inre språk-
sinnet, fastän den framträder endast i form af suffix;
den yttre rythmiska ljudvanan har. här fått vika för
språkets inre uppfattning.
Med ofvananförda accentlag sammanhänger en an-
nan Finska språket genomgående lag, att nemligen all-
tid den accentuerade rotstafvelsen skall stå främst i or-
det; radix har sålunda fått sig anvisad en plats, der den
alltid igenfinnes. Af denna lag följer att detta språk
ej, som flera andra, kan tåla någon reduplication, ej
heller några prefixer, utan genom tillfogning i slutet
uttrycker de bestämringar af grundbegreppet, hvilka i
andra språk betecknas genom prefixer; så heter t.
ex. »olyckligs i Finskan oane-toin. Detta förorsakar,
särdeles vid verbernas bestämningar, en brist i språ-
ket, hvilken det söker afhjelpa genom bildandet af flera
ordrötter med fina skilnader i deras betydelse. Genom
accentens ovilkorliga förläggande på rotstafvelsen och
dennes försättande främst i ordet har Finskan sträfvat
till att framhålla den grunbetydelsen innefattande staf-
velsen, hvilket mål andra språk på andra vägar sökt
att likaledes hinna. Det Romerska, de Romaniska och
Germaniska språken t, ex. förstärka stafvelsen genom
att framför den (i > Anlautet») sätta en aspiration (Å el-
ler 8), eller att i slutet (» Auslautels), om det lyktas på
liqvid consonant, förstärka den medelst en eftersatt muta;
så är uti schåola och uti sperare s-ljudet blott en för-
stärkande tillsats, hvilket bevises af att det i beslägtade
språk förändras: sehofa blir i Spanskan escuela, i
Franskan école, sperare blir espérer 0. 8. v.; som vi
af dessa exempel se, kan denna aspiration äfven öfver-
gå till en. hel stafvelse och bilda ett slags förslag före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
