Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
roten; detsamma kan äfven inträffa i det förstärkta sfu-
tet af roten, t. ex. Burg heter i Engelskan borough; pu-
ruc. I Tyskan öfvergår ofta aspirationen i början till en
stafvelse t. ex. i Geläehter (af stammen lachen), Gemiilk
(af Muth) och har af språket till och med blifvit begag-
nad till uttryck för vissa flexionsformer, såsom vid det
vanliga förslaget ge uti pret. participii. Dessa medel till
rotstafvelsens förstärkande har Finskan, för sin ofvan-
före anförda lag om vocalers och consonanters jemn-
vigt inom stafvelsen och rotstafvelsens ovilkorliga förläg-
gande i första rummet, ej kunnat använda och derföre
dertill begagnat accenthöjning och ställning inom ordet,
hvilket med dess natur mera öfverensstämde.
En annan ordenhetslag, hvilken Finskan af alla kän-
da språk blott med Turkiskan har gemensam ") är den
som angår vocalharmonin. = Vocalerna gå nemligen i
Finskan i tvenne serier, en hård: a, o, 2 och en vek:
ä, ö, y; egentligen innefatta väl båda klasserna sam-
ma vocaler blott i en olika ljudmodification; de veka
voealerna tyckas förråda likasom en sammansmältning
af de hårda med medelvocalerna e och £. Lagen i Fin-
skan bjuder nu, som allom bekant är, att ett ords ve-
caler alla skola vara af samma slag, antingen hårda el-
ler veka; blott de mediala kunna stå tillsamman med
vocaler ur hvardera klassen. Vid flexionen. måste således,
i följd af denna lag och rotstafvelsens orubblighet äun-
delsens vocal rätta sig efter rotens. Genem denna lag,.
som genomgår hela språket, stär å ena sidan, i eplighet
med den allmänna språkprincipens natarliga fordran, rot-
stafvelsen alltid orubbad till sin vocaliska beståndsdel, å
andra sidan framstår derigenom suffixet på en gång mera
—SX-
+) Se Prof. Geitlins Stip. theser af den 27 Nov. 1844, .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
