Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
nästan alldeles detsamma redan i Agricolas skrifter, som
det förblifvit intill sednaste tider, då deremot det Sven-
ska alltför synbart gått fram och förändrat gestalt. O-
biida öden och det stränga andliga beroende, hvari den
Finska kulturen hölls af sin mäktigare granne, kommo
litteraturen att stagnera under ett par århundraden, så
att endast orthografin visar ett betydligare framskridande.
Så mycket större glans omsväfvar vår förste författare
Agricola, då hans språk så väl förstås och igenkännes i
våra dagars.
Men låtom oss se till hurudant församlingens till-
stånd var i vårt fädernesland före denna vår litteraturs
födelsetid. Såväl i Sverige som i Finland framgick reli-
gionslärans förbättring egentligen icke af någet inre be-
hof, icke af någon hela folket genomträngande ledsnad
och afsky för den påfliga vidskepelsen , såsom den kalla-
åes af protestanterna, icke till följe af någon solidare
bildning som sjelfmant afskuddar sig föråldrade former,
sådant fallet var i Tyskland, reformationens utgångs-
punkt. Tvärtom synes Nuomifolket en lång tid bortåt
med förkärlek hafva hängt vid katholicismens mera till
känslan talande föreställningar, hvilka i allo mera öfver-
ensstämde med Finnarnes rika, gränslösa fantasi och med-
födda fallenhet för under-tro , hvilken ända till sednaste
tider bibehållit sig i allmogens envist vidhängande förli-
tan på trollkarlars öfvernaturliga makt. Också när Jo-
ban III, omsnärd ’af Jesuiternas garn, ville ånyo införa
katholicistmen i sitt rike genom den nya liturgin, fann
han godt medhåll i Finland, sitt fordna hertigdöme.
Först sedan religionsundervisningen med kraft och ihär-
digt nit bedrifvits af några utmärkt verksamma biskopar,
sådane som Terserus och Gesenierna , rotfästades den
protestantiska verldsåsigten djupt, orubbligt i Finnarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
