Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trogen av övertygelse. Med den mest innerliga vänskap var
han fästad vid sin fosterbroder och bemödade sig ständigt
att jämna de vassa kanterna i dennes lynne. Då Herman
stod vid Gotthards sida, utövade denne också vida mindre
dårskaper, än då han var på egen hand. Han älskade Her-
man varmt, och denne hade näst hans mor, vilken båda gos-
sarna dyrkade, mera inflytande över honom än någon an-
nan. I ännu en känsla förenades de: den stränga hedern.
Då dagen var inne för att ynglingarna skulle besöka gym-
nasium, tog Karolina dem in i kabinettet, där deras vagga
stått. — Ni ha icke, mina älskade söner, sade hon, vilat under
samma hjärta, men väl vid samma hjärta. Jag har delat min
kärlek emellan er lika, och båda har ni så växt vid mitt eget
väsen, att vi utgöra ett. Den smärta, ni lider, lider jag dub-
belt; den glädje, ni erfar, uppfyller mig med fröjd. Måtte
ni då aldrig genom ett mindre gott uppförande kasta en
fläck på ert rykte eller i er själ! Det skulle uppfylla mitt liv
med namnlös bitterhet. Lova mig därför, lova mig heligt, du
i synnerhet Gotthard, vars vilda sinne så ofta förskräckt
mig, att lägga band på ditt lynne.
Under uppriktiga tårar tryckte Gotthard sina läppar mot
moderns hand. — Mamma, älskade mamma, jag har varit en
verklig vildhjärna, snyftade han vid det stundande avskedet,
och aldrig har jag känt det så som i denna stund, och heligt
lovar jag att icke mer göra mig skyldig till sådana dårska-
per, som utmärkt mina pojkår. Jag vill bli stadig och redbar
som Herman.
Karolina smålog. — Måtte du hålla ord, min älskade
gosse... Och du, min Herman, stå troget såsom ett stöd i
alla skiften vid Gotthards sida. Överse icke med hans fel,
utan förehöll honom dem med den fasthet, som du finner
i ditt lugna förstånd och din stränga känsla av det rätta och
sanna!
Karolina slöt tyst ynglingen i sin famn. Hennes kyss, hen-
nes tårar, hennes moderliga välsignelse var lika varm för
dem båda.
Och nu voro de borta. Men i stället kom varannan lördag
en liten kär laddning med biografiska notiser ur deras nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
