Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Marx. En kort lefvnadsteckning af Hinke Bergegren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehester, där han dock ej stannade längre än omkring
ett år. Äfven Engels hade ryckts med af tidens stora
sociala idéer och sjelf debuterat med en genialisk
artikel *), som betraktas såsom det första försöket att grunda
socialismen på den politiska ekonomien och hvilken artikel
oförtydbart inverkat mycket starkt på Marx* egen
nationalekonomiska uppfattning.
I Brüssel, där Marx kom att stanna i tre år (1845
— 1848), utarbetade han en afhandling om frihandeln
samt skref sitt hvassa svar på den franske socialisten
Proudhons arbete ”Eländets filosofi” — hvari Marx’
världsåskådning och nationalekonomiska system redan
skönjas i sina konturer.
Men Marx och Engels började nu äfven egna sig
åt praktisk agitation. ”Vår afsikt var ingalunda”,
skrif-ver Engels årtionden senare, ”att i tjocka volymer
till-hviska endast den lärda* världen de nya vetenskapliga
resultaten. Tvärtom. Vi voro båda redan starkt
med-intresserade i den politiska rörelsen, hade många
anhängare bland de bildade, isynnerhet i vestra Tyskland,
samt stodo i närmaste beröring ined det organiserade
proletariatet. Vi voro förpliktigade att vetenskapligt
bevisa vår mening; men lika viktigt för oss var det
att vinna det europeiska och närmast det tyska
proletariatet för våra åsikter. Så snart vi voro klara med
oss sjelfva, gingo vi till arbetet.”
De bildade alltså en tysk arbetareförening, satte
sig i förbindelse med de proletariska rörelserna i andra
land, med den revolutionära delen af de engelska
char-tisterna såväl som med de franska socialdemokraterna
o. s. v. Och så hände, att det af tyska flyktingar i
Paris stiftade ”Bund der Gerechten” (De rättrådiges
förbund) och dess centralråd, hvilket numera var
för-lagdt till London, uttalade en liflig önskan, att det
måtte komma till en sammanslutning mellan deras och
den Marx-Engelska organisationen. Detta lyckades ock-
*) I ofvannämda af Marx och Ruge utgifna tidskrift.
Paris 1844. 1 o. 2 häft. S. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
