Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Marx. En kort lefvnadsteckning af Hinke Bergegren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så. Hösten 1847 hölls en förbundskongress i London,
där det bekanta “Kommunistiska manifestet”, skrifvet
af Marx och Engels, bief efter flera veckors debatter
godkändt. Den nya associationen antog namnet
”Kommunisternas förbund”, hvars första programpunkt lydde:
”Förbundets ändamål är bourgeoisiens störtande,
proletariatets herravälde, upphäfvandet af det gamla, på
klasskilnaden hvilande borgerliga samhället och
grundandet af ett nytt samhälle utan klasser och utan
privategendom”. Marx bief dess samhållande kraft och
hans ställning som ledare af de klassmedvetna
arbetar-nes parti var därmed grundad.
Emellertid framkallade februarirevolutionen 1848
äfven en folkrörelse i Belgien. Regeringen lät då häkta
den farliga tyska agitatorn och utvisade honom. Marx
for öfver Paris tillbaka till Tyskland, där han (i Köln)
jämte Engels och Freiligrath, den berömde
frihetsskal-den, samt andra vakna andar grundade ”Neue
Rheinische Zeitung“, en tidning, som var kanske den första,
som för arbetarne framhöll, att de hade till fiender
alla möjliga slags borgerliga partier, de må kalla sig
moderata eller konservativa, demokrater eller liberaler.
Sedan Marx emellertid vid ett par tillfällen blifvit
anklagad för revolutionärt skriftställeri och särskildt för
att hafva uppmanat till allmän skattevägran, samt då
man med anledning af hans slående och rättfärdigande
försvarstal ej lyckades få honom fäld, så undertrycktes
tidningen och Marx bief helt enkelt landsförvist. Det
var i maj 1849.
På nytt vände han till Paris, där arbetarne
förberedde ett anfall på den borgerliga republiken. Några
förmoda, att Marx tagit del i denna rörelse, andra
bestrida detta; vare därmed hur som hälst, ett är visst:
utvisad blef han — den fjärde utvisning Marx fick
vara med om.
Då fann han en trygg tillflyktsort i London, där
han sedan bodde till sin död.
Marx egnade sig nu med den största ihärdighet åt
studier, i historia, i nationalekonomi o. s. v., hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
