Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
KAPITEL II.
Deremot har afdrag icke kunnat göras för tomter och tomtplatser för
»annan fastighet», ej heller för kommunikationer (vägar, jernvägar,
kanaler, gator, allmänna platser). Endast Stockholms stad med
område liar lemnats ur räkningen både med afseende på areal och
taxerad jordbruksfastighet. l)en på detta sätt erhållna divisorn uti
beräkningen är alltså något för stor, på samma gång dividenden,
taxeringsvärdet, i följd af den bevillniiigsfria jordens medräknande
blifvit ett par tiotal millioner kr. mindre än den skulle varit,
om denna jordbruksfastighet taxerats lika noggrant som den
bevill-ningsskyldiga (se härom nedan). För att afhjelpa dessa brister uti
beräkningen, medförande en obetydlig sänkning uti qvotsiffran
(medelvärdet), hafva bråk af kronor höjts till närmast högre enhet utom för
de tre sist upptagna länen, der detta förfaringssätt tillämpats endast
på den medtagna decimalen.
Medräknas ej de tre sista länen med deras ofantliga vidder
af »lappmarker» och »renbetesfjäll», blir medelvärdet för riket
110 (109,56) kr. pr hektar eller ungefär 54 kr. pr tunnland.
Yi tro, att hvarje sakkunnig skall gifva oss rätt deruti,
att dessa medeltaxeringsvärden äro i regeln lägre än de
saluvärden, som uppstodo genom köp under de för
jordbruket glänsande konjunkturerna på 1870-talet, och som väl
ännu för det mesta fasthöllos vid tiden för dessa taxeringar
eller 1885. Efter hand har emellertid det helt naturliga
motståndet å jordägarnes sida mot saluvärdenas fall brutits,
och uu, år 1889, lär nog afståndet mellan dessa och ofvan
anförda taxeringsvärden vara betydligt reduceradt. De
uppgifter om köpeskillingar för jordegendom, som tidningarnes
notisafdelningar under sista tiderna innehållit, visa, der de
genom angifvande af areal medgifvit slutsatser härom, att de
O O o
gällande saluvärdena rätt litet och understundom alldeles
intet öfverstiga ofvan angifna taxeringsvärden pr hektar.
Mellan nu gällande saluvärden alltså ocli 1885 års
taxeringsvärden är skilnaden i de flesta län helt visst vinga, om det
också torde böra medgifvas, att de förra för det mesta
alltjemt äro något högre än de senare. Ett fullt tillförlitligt
omdöme härom är likväl ytterst vanskligt att afgifva.1
Det är emellertid icke endast med de gångbara
jordpriserna, hvarmed taxeringsvärdena kunna och böra jemföras
1 Till jemförelse meddelas enligt Statsutskottets Memorial N:r
47, 1889, att under 1888 och föreg, år (1876—88) försålda smärre
kronoegendoinar (till ett antal af vid pass 250, deraf ’■’/,,. belägna i
mellersta och södra Sverige) med en samlad areal af 146,357,88 qv.-ref
betingat en köpeskilling af in summa 1,394,334 ler. 44 öve, hvilket
gifvc.v ott medelvävde af endast 108 kr. pr hektar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
