- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
2:7

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt. q

det hemliga eller uppenbara kriget emel-

lan husbönder och tjenare; ser hur dessa
senare, oaktadt ökade löner, nedsjunka i
fattigdom och skulder och, oaktadt alla

föreningar, blott lära sig ett af tidens
slagord: Frihet.
Vi veta alla, hur den okunniga tjenst- |

flickan uppfattar detta ord och hur hon
sträfvar att förverkliga denna sin skefva
uppfattning, en sträfvan, som bringar
vantrefnad in i familjlifvet, på samma
gång som olycka öfver henne sjelf.

Man har här
städer, medelst upprättande af praktiska
hushållsskolor för tjenarinnor, sökt i nå-
gon mån råda bot på ett öfverklagadt
ondt: — tjenstflickornas okunnighet i husliga
göromål; detta är all ära värdt, men nå-
gon kraftigare - häfstång kunna dylika
skolor dock aldrig blifva.

Dertill äro de först och främst allt
för ensidigt materiela, så som ju fack-
skolor vanligtvis äro, och gifves i dem
en smula upplysning, så intar den dels
en så underordnad rang under matbesty-
ren, dels gifves den på tider, då kroppen
är muttröttad af dagens arbete, och hvad
som gör sådana kunskapssmulor rent
onjutbara, är den bismak af gammal träl-
domsande, som ej sällan vidlåder dem.

Vilja vi hafva ett verkligt, ett sam- |

hällslyftande gagn af de spridda sträft-
vanden, som här och der röjas till för-
mån för tjenarinnorna, så måste vi förena
oss deri,
försummade likar och söka gifva dem en
allmän, mensklig upplysning, lika nöd-
vändig för den kvinna, som bär en hög
titel
att i båda se länkar i en och samma
kedja. ’ Här gifves icke en verklig upp-
lysning för husmodern och en annan
för tjenarinnan, båda måste de ösa ur
samma,
ias till sanna menniskor. Lika stort kun-
skapsmått kan ej gifvas åt alla, emedan
alla ej äro lika begåfvade, men skola
. samhällssåren helas, den djupa klyftan
emellan arbetstagare och arbetsgifvare på
fredlig väg utjemnas, så måste här bere- |
das möjligheter för hvarje själ att få till-
gång till en lifsupplysning, som sätter
den i stånd att tillgodose hjertats kraf
på hopp och lifslust liksom tankens på det |
ljus ban förmår fatta.

och der i våra större -

att vi betrakta dem som våra |

som för tjenarinnan, när vi förstå |

rena källa, om de skola utveck- |

Vi förblanda så ofta kunskap med
lifsupplysning, att så snart samhällets sju-
ka samvete ropar på andlig näring åt
’ sina vanvårdade och försummade barn,
griper man till läroböcker, tager derur
några torra smulor, strör dem ut i alla
fyra väderstrecken, ut på vägen, på hälle-
berget, bland törnet, och beklagar sedan,

att utsädet ej har burit annan frukt än
draktänder.

Våra bästa folkhögskolor hafva bör-
jat inse det skadliga af ett dylikt kun-
skapsväsen och sträfva nu att gifva sina
elever bröd i stället för stenar, så att i
dessa skolor borde alla klasser söka en
sund lifsupplysning. Men klass-skilnaden
hänger till den grad i oss alla, att dessa
skolor ännu blott betraktas såsom varan-

i de gagneliga för vår allmoge, liksom om
den skulle ha en upplysning af egen art
och färg.

Aiven om den inre politiska ställnin-
gen i Danmark, som onekligen har sin
rot i dervarande folkupplysning, kan in-
gifva oro och farhågor för den närmaste
tiden, så kan man med full rätt peka på
det bästa i denna folkupplysning som ett

| öpskningsmål för oss svenskar. Och det
| bästa i denna upplysning är den föräd-
| lande magt, som upplyftat en så stor del
af den tjenande klassen till fria, klart
| tänkande och upplysta menniskor, hvil-
| ket hufvudsakligen skett genom Danmarks
| bästa folkhögskolor.

Men dessa ungdomsskolor äro icke
| undervisningsverk för endast en samhälls-
| klass, fast de företrädesvis besökas af
| landtbefolkningen, man träffar der folk

| af alla klasser, äldre som yngre, personer,
| som kräfva ljus, styrka, uppmuntran och
| vägledning, hvar på sitt sätt. Man före-
| läser nemligen der ej, för en efter lifs-
| upplysning sökande elevskara, om luft,
| vatten, syrör, myror, kommunalförfattning
| och bakterier, ehuru alla kunskapsgrenar
| kunna tjena som medel till att kasta ljus öf-
| ver menniskolifvet och verlden i vårt eget
| hjerta.
| Till dessa skolor lemnar staten årligt
understöd, så att de förmå sätta den må-
| natliga afgiften till 30 kronor, mat och
| logis inberäknadt. "Men så är det ej heller
Ae TE hufvuduppgift att bli rika
IB sin gerning. Den upplysning, som
eräfran utgår till folket, värmande, lyf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:20:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free