Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Min ven Waldemars skriftemål.
tande och stärkande, skulle dock svårli-
gen komma den tjenande klassen till del,
om der ej af allmänna medel lemnades
understöd — åt hvarje obemedlad person,
som önskar bevista en folkhögskola; och
det är derför möjligt för den fattigaste
tjenstflicka att förskaffa sig en upplys-
ning, som jemnar den farliga klyftan
emellan henne och husbondefolket. En
dylik upplysning förbättrar äfven hennes
yttre vilkor, ty »högskoleflickor» äro ef-
tersökta. i hvarje hem, der sann upplys-
ning angifver tonen.
takt; detta gäller för både arbetsgifvare
och arbetstagare. Men lägges denna grund
i och med inpräglandet af den sannin-
gen, att frivillig lydnad för pligtens bud
är den högsta grad af mensklig frihet, och
att det är på denna frivilliga lydnad, som
| ett sundt samhällsskick bygges, så skall
Med någon kännedom om tjenarnes |
och husbondefolkets inbördes ställning i
ne slagit rot och visa sig i ett för allt
godt, sant och skönt, vaket familjeklf, der
tjenarinnan är en sjelfskrifven deltagarin-
na af all den upplysning, som är under-
strömmen i det sträfsamma hvardagslifvet,
förstår man lätt orsaken, hvarför våra
till Danmark utflyttande tjenarinnor der
få platser, som oftare draga dem nedåt
än höja dem. De lämpa sig bäst för de hem,
hvarest man i tjenstpigan ser en lägre
art nenniska och med harm tillbakavi-
sar hvarje tanke på andlig jemlikhet
emellan en kvinna, som skurar golf och
en, som delar sin arbetsdag emellan pianot
och silkebroderiet.
I dylika hem stämplas folkupplysnin-
som roten och upphofvet till allt
ty der tror man, att ett samhälle
bör, för att vara lyckligt, bestå af en
klass enväldigt befallande och en klass
vilje- och tankelösa trälar.
Det lider ej tvifvel, att här i Sverige
icke göras många försök af enskilda fa-
miljer att behandla tjenstpigan som fa-
miljemedleir, men det hör helt visst till
sällsyntheterna, att dessa försök numera
krönas med sådan framgång, att de ma-
na till efterföljd. Ty den unga tjenst-
flickans ringa andliga utveckling, hennes
insupna fördomar, hennes falska frihets-
sträfvanden göra henne i allra flesta fall
»omöjlig» utom i köket.
»Skulle vi kanske ha våra pigor inne
i rummen hos oss!» utbrister mången
fru med fasa. Medgifvas måste det vil-
ligt, att en sådan tanke är, med våra för-
hållanden, föga tilltalande, ty der sjelfva
grundtanken för all mensklig bildning
fattas, der kan man aldrig vänta sund
gen
ondt,
VISA de
de vida kretsar, der folkhögskoletankar- | med gagn och nytta kunna åhöra och
| menniskor,
familjens exempel hos tjenarinnan skapa
samma fina takt och pligttrogenhet, som
husbondefolket sjelf utöfvar.
Den som sett, hvilken välsignelse,
hvilken ömsesidig glädje och trefnuad, som
uppfylla de hus, der tjenarinnorna på ett
förnuftigt sätt äro »salongsmessiga», d.
äro så andligt utvecklade, att de
deltaga i ett samtal, som anstår upplysta
på samma gång som de äro
skickliga i de sysslor de åtagit sig, den
tröttnar aldrig att tillropa sina framåt
sträfvande landsmaninnor: För all del
glömmen ej att få tjenarne med in i det
andliga arbetet!
Jag känner en dansk fru, som räddat
mången Kjöbenhavnspiga från sedligt för-
| fall, genom att hvarje söndagsafton öppna
. sin salong för så många pigor, som med
deras matmödrars skriftliga tillåtelse ville
bevista hennes »soiréer». Hon är en i
anda och sanning kristen kvinna, och
derför föll det henne ej in att strö ut
gudsordet på obruten mark. Hon började
med att tala till dem om allmänt menskli-
ga ting, läste för dem en saga eller två
och gaf dem nyckeln vill detta bilder-
språk, som så förunderligt klappar på
menniskohjertats dörr, och förmådde dem
så att fråga och att uttala sina tankar.
Här, tyckes mig, ligger en väg, som
med fördel borde kunna beträdas af mån-
ga, tills vi hunnit så långt, att en sund
lifsupplysning kan mera allmänt nedtränga
till våra fattigare klasser.
Pr
Min ven Waldemars
skriftemål.
Alvilde Prydz.
in ven og broder!
Du spörger mig — en smvule irri-
teret endogså — om hvorfor jeg ikke
Zz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
