- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
4:7

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt. 7

ingen annan vet det, så har jag, gu’, ord:
ning på redligheten, för Humla-Hana,
som var bestäld dit som tallrikslickare och
upptvätterska, har sjelf lagt ut det för
mig.

Ja, vi veta, att Per Turk är grymtrik
nuy kallar sig Turkén, för att liksom sätta
adelskap. på öknamnet, och låter skälla
sig för patron. Det kom alltihop på
honom: liksom det kom på hin käringen,
som eprang hem från kyrkan för att kyssa
sin gubbe, som hon inte hade kysst på
tjugo år; för-se, Turkén vann ju en jä-
stans hop pengar på lotteriet och blef
herreman samma dag, kan en väl begripa.

Derför kunde ; han inte längre göra
höstgille åt folk, utan fick: skrapa ihop de
sony. bättre äro; förstås. Någon kvinna
har han ej längre, det arma skrofvet,
derför borde en intelasta hans regemente;
men då det bara är eveli högfärd och
icke. en bit annat, som gör att han inte
tar, sin. husmamsell, som är redigt född
och uppfödd i hatt och kappa, efter hvad
hon. sjelf ;slår sig i backen på, så är det
lika; godt till det tjocka patronköket, en
skulle inte. så illa säga om sin köttsliga
nästa.

Nä, nu hade han låtit sin dräng dra

på sig ett par kaserade husarbyxor, och |

husmamsellen satte ett rödt band — som-
liga sade, att hon tappat maken till det
— kring drängauslingens söndagsmössa,
och så skulle han: ut och ge kort, ett på
hvart ställe, liksom när en ger till: kille.
Men’ der stod på latin att läsa på dessa
kort, att den, som fick ett af dem, gjorde
patron Turkén en: stor ära, om han ville
komma ’ och äta hans goda föda. Den
nye: handelsmannen vid. krogen, han, som
alltid. ger pigorna tvål i tillgift, fick ett
kort, krögaren fick ett, hans tjocka »mora»
ett, klockaren och hans fru. fingo hvar
sitt, , mjölnaren : Vingfält, vi kalla’n, och
hans. kvinna; som är ett jädrans fint herr-
skap; fingo också trumf. af samma gif-
ning, och som der var ett par kort öfver
i leken; när alla andra fått, så fick Per
nämdeman ett och hans mora ett; sedan
var det »slut med hvisslan,», som hin
mannen sa’, när. han skar läppen af sig.

Det var ämnadt, att drängen skulle
passa upp vid .bordet i husarbyxorna och
det. öfriga leberiet, men det: osade nog för
starkt af ök och andra skapade kreatur,

och dertill hade Jesper sjelf en led vana

att köra tummarne ned i rätterna, när han
skulle göra betjentprof för Turkén dagen
före kalaset, så det försöket gick i höj-
den på samma sätt som hin gubbens höna,
som flög ner i smörtjärnan;

Då måste Jesper krypa ur leberiet och
gaffla till kyrkobyn och hemta Pistol-
bössan, han Puffert, ni företå, som alltid
är vice värd för det högre melangtärbe-
fälet på lägret och kan så heljars bra
duka ett bord, så att det ser ut som en
paradis-kalfhage, om der än är smal-Hans i
grytorna. - Nu skulle; han spaliera hela
Turkéns gillesremedja, så det skulle bli

» rent af öfverkungligt.
»Nej, detta får jag glo på; om så blier-
na trilla ur pannan på mej!» hade Humla-
Hana sagt, när Pistolbössan gillesdagen
drog på sig en sådan der en herrerock,
som skyler bra nog på eftermiddagen,
men har ingenting att hänga framme på
förmiddagen, och när han satte lösförhäng
för bröstet och en usali smal krage kring
halsen, då hade hon slagit sig på båda
sina knä, sa’ hon, och skrickat eller, finare
sagdt, skrajtat högt i vädret och lofvat
| sig sjelf och pigorna, att hon skulle med
| egna ögon se, hur allt detta skulle barka af.

»In med sig bara, Turkén! Nixa sej

lin bara och låtsa som det regnal Jag
| spalierar. civilt. hela -emottagningen, och
| när jag slår upp dörren och ropar ut
| gästens namn och kalatär, så bara bockar
| patronen sig utan vidare papisterier och
| låtsar som han aldrig väntade någon lef-

Och Tur-

| vande själ», ordinerade Puffert.
| kén han drössade in, |
| I det samma kommo gästerna, och der
| syntes ingen värd på gården för att be
dem välkomna; men Pufferten stod på
| trappan och bockade sig, så de der långa
| skörten vippade som stjertfjädrarne på en
| stursk hane.

»Ar Per mindre helsosam»? frågade
handlaren, som: är en sjuttans karl till
alt. kunna lägga sina ord: väl.

>Herr patron P. Turkén skall hafva
äran emottaga sina: ärade gäster isalon-
gen», svarade Pufterten.

»Hauwr ska han ta emot oss?» sporde
mjölnarefrun:

»Han skall ha. äran i salongen.»

» Tillåt, min: nådiga, att jag tager kap-
» pan och den nye vackre hatten!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 5 09:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free