- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
6:7

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt. q

»De er derude, de lurer på mig, jeg for-
sikrer Dig Elisel Hör!»

»Ja, så se selv da, Carsten» — hun flöj
ken og åbnede dören på vid veg.
menneske her.»

Der blev et dempet rabalder derudenfor.
Stuepigen rendte panden mod kokkepigen.
De blankpudsede stövler rög bortover et stykke.
Kokkepigen lod som om det var dem hun
först nu var kommen med, og havde sluppet
dem af vanvere; hun samlede dem sammen
og satte dem hen på sin plads. Stnepigen
gav sig med stor iver til at rulle den lange
stråmatte sammen, noget hun ellers kun gjorde
onsdag og lördag, når gangen skulde saebe-
vaskes.

Fru Holm kneb leberne sammen og röd-
mede af vrede.

»Hvad skal De med matten ?» spurgte hun.

»Jeg skulde feje» — kom det forfjam-
sket fra stuepigen, som blev ved at gå bag-
lengs, foroverböjet, rullende på matten.

Kokkepigen var i en fart smuttet tillbage
til kjökkenet.

Doktor Holm havde rejst sig i sengen.
Han holdt. de knyttede hrnder afvergende ud
foran sig. Men straks efter gled der et
udtryk af lettelse hen over hans trek. Rolig
lagde han sig tilbage på puderne:

»Nu da, Carsten, er Du nu overbevist?»
spurgte fru Holm, da hun havde Inkket dören.

»De kommer nok igjen, de asener» —
mumlede han. »Men ser Du, jeg havde ret
i, at der var nogen» — han så triumferende
nd. »Mig lurer de ikke, jeg hörer altfor
godt. »

(Forts.)

PEERAT ETT RAKETER" 5

Kvinlig läkareverksamhet.

( [ de nya verksamhetsområden, som i
202 vår tid ifrågasatts för kvinnan ännu
mera för det allmänna bästas skull än
för hennes egen, torde läkarens kunna
betraktas såsom det vigtigaste och såsom
det, för hvilket arten af hennes begåf-
ning och hennes skaplynne göra henne
mest lämplig. Och dock har mot denna
tankes förverkligande rest sig ett starkt
och segt motstånd — kanske mest inom
läkarnes egen, högt aktade korporation.

Ikke et |

| Man har ej dragit i betänkande att id-
isla gamla fraser om, att ingen kvinna
I eller blott ett eller annat undantag från
den allmänna regeln är i stånd att inhemta
den vetenskapliga bildning, som läkare-
| yrket kräfver. Men i Amerika och —
sedan en mera upplyst och frisinnad lag-
stiftning öppnat universitet och medi-
cinska läroanstalter för kvinnan — äfven
i Europa ha framträdt så många bevis på
det grundfalska i denna föreställning, att
det blifvit allt svårare för den gamla
exclusivitetens vänner att ens med ett
sken af sannolikhet försvara sin stånd-
punkt. Hvad särskildt vårt land vid-
’ kommer, torde exemplep på kvinnans
tillgänglighet för vetenskaplig bildning
’ bli ännu mycket talrikare än bittills
varit förhållandet, när en gång staten
kommit till insigt af sin pligt att genom
| offentliga undervisningsanstalter för flic-
kor, motsvarande elementarläroverken för
gossar eller genom dessas öppnande äf-
I ven för den uppväxande kvinliga ung-
i domen sätta den i tillfälle att lägga nö-
| dig grundval för vetenskapliga studier.
| Trots hittillsvarande ogynsamma förhål-
| landen, till hvilka vi äfven räkna dem,
som berott på gammal sed och fördom,
hafva många bland vår tids utmärktaste
tänkare och psykologiske forskare kommit
till den öfvertygelsen, att i kvinnans själs-
konstitution finnes intet, som omöjliggör
eller ens försvårar vetenskapliga studier.
Om man till lärare, hvilka meddela un-
dervisning både åt gossar och flickor,
ställer en förfrågan, huruvida de hos de
förra iakttagit mera intelligens än hos
de senare, skall man blott undantagsvis,
om ens någonsin, erhålla ett jakande
svar. Och hvad universitetslärarnes vits-
ord vidkommer, så har i alla städer, der
kvinliga studenter bevistat föreläsningar
och sedermera aflagt examina, det varit
synnerligen gynsamt för dessa. Och un-
der nästan alla kulturperioder ha, trots
ofullkoroligheterna i flickornas uppfostran,
lysande exempel visat, att kvinnan ge-
nom tankens klarhet, djup och skärpa
väl kunnat mäta sig med mannen, när
hon uppträdt på det vetenskapliga om-
rådet.
Det har påståtts, att redan anato-
miens studium skulle förete oöfvervinner-
liga svårigheter för kvinnan, att de svaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free