Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekännelselösa skolor.
Förklaringen tyckes vara både enkel
och tydlig; derför nöja sig så många med
detta svar och sluta sig villigt till skaran,
som jagar efter skuggbilden, och ropet på
bekännelselösa skolor går landet omkring
som en lösen för andlig frihet och fram- |
åtskridande.
Och dock är det endast ett tomt ljud |
utan verkligt innehåll, fastän man här i
Sverige på enskild väg redan tror sig |
hafva fångat skuggan.
För några år sedan sammanträffade |
jag med en ung fru från hufvudstaden, ”
och hon uttryckte för mig sin glädje öf-
ver, att hon fått sina barn in i en »be:
kännelselös skola»; men då jag närmare
forskade efter orsaken till denna hennes |
lycka, låg den icke deri, att hon hade
någon särdeles stark öfvertygelse om lära-
repersonalens moraliska värde, utan i det
medvetandet, att hennes barn »befriades
från att höra den gamla saga, som kallas
kristendom.» Från hennes ståndpunkt, som
kristendomsförnekare, var denna hennes
tillfredsställelse med den s. k. bekännelse-
lösa skolan fullkomligt berättigad. Hon ön-
skade få sina barn undervisade 1 hednisk
anda; detta var ju hennes ensak, och sko-
lan var en enskild inrättning, som tolere-
rades af myndigheterna, hvilka förmod-
ligen sjelfva antogo, att en allmän kun-
skapsskola verkligen kan vara bekännelse-
lös, vara hvarken hednisk eller kristen.
Låtom
upgdomsskola, ur hvilkén man uteslutit
icke allenast katekesen — den borde en-
ligt min tanke uteslutas ur alla kristna |
skolor — utan all kristendoms-undervis-
ning, men lade någon vigt vid t. ex.
allmän historia och naturkunskap. Hur
stälde sig saken då i verkligheten?
Vore läraren en kristendomsförnekare,
så bure naturligtvis hans historiska upp-
fattning tydliga spår deraf, och hvarje
hans framställning af historiens märkli-
gare tilldragelser blefve i sjelfva verket
en indirekt bekännelse om hans tro, och
skolan blefve sålunda icke bekännelselös.
Hvaraf hjertat är fullt, deraf talar
munnen, och jag kan just undra, huru
en kristendomsförnekande lärare skulle
kunna framställa t. ex det israelitiska fol-
kets historia, utan att visa sin personliga
tro. Eller hur skall han kunna gifva en
öfversigt öfver kulturhistorien efter den
kristna tidsräkningen, utan att hans un-
dervisning blefve en öppen bekännelse
om någon slags verldskådning, hvilken
| nödvändigt måste grundlägga samma åsig-
ter hos lärjungarne?
TI fråga om naturkunnighet ställer saken
sig på samma sätt. År läraren hedning, slu-
ter han sig autingen till de naturforskare,
som ej erkänna något annat evigt än mate-
rien, och undervisar så enligt denna sin tro,
eller ock antager han en »försyn» med
orubbliga naturlagar, eller bekänner han
Darwinska utvecklingsteorien 0. s. v. Men
i hvarje af dessa fall bekänner han en
tro, vore det också blott, att han tror på
ingenting utom på det hanudgripliga och
sinliga, och skapar så motsvarande före-
ställningar om naturen och menniskolif-
vet i barnens hjertan.
Jag har eu gång sett en ungdoms-
skola — enskild naturligtvis — der reg-
| lementet förbjöd religiösa föredrag, ty sko-
Jan skulle vara »bekännelselös». - Man
tillät dock erkända kristendomsfiender att
der hålla naturhistoriska föredrag, grun-
dade på rent hedniska skapelseläror och
teorier, hvilka afsatte skaparen. Men der-
emot erhöll en person, som en gång ta-
lade om rena fakta, rörande kristlig
kyrkohistoria, en varning, emedan” han
I genom sin blotta framställning bekände
oss tänka oss en barn- eller |
sin tro på kristendomens sapning och så-
lunda bröt emot skolans stadgar, hvilka
bjödo: bekännelselöshet!
Och burt skulle kristna lärare ställa
| sig till en 8. k. bekännelselös skola?
Om man antager, att en i anda och
| sanning kristen menniska åtoge sig lära-
| rekall i en dylik undervisningsanstalt, så
är det sjelfklart, att hon meddelade un-’
dervisningen från sin religiösa stånd-
punkt och därigenom bekände sin tro på
den kristna verldsåskådningen, äfven om
bon ’ aldrig anförde ett enda bibelord-
och med fullkomlig tystnad förbiginge
ett sådant faktom som den kristna för-
samlingens tillvaro under många århun-
dradens hvälfningar.
En skola utan positiv religion blefve’
följaktligen ingalunda bekännelselös, ty
just förbudet att direkt tala om religiösa
frågor skulle egga båda parterna att göra
det i indirekt form, och för att förhindra:
detta skulle man nödgas utesluta det ena
kunskapsämnet efter det andra ur skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
