Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekännelselösa skolor. — Fantasterier.
Ett raskt steg emot en dylik utvidgad
skolmekanik var det förslag, som nyligen
framkom vid vår riksdag, nämligen att
bekännelselösa (okonfirmerade) lärare skul- |
le få undervisa i statens barnskolor, och
det såg ut som ett samarbete, att en viss
förening nästan samtidigt dermed utsände
hundratals exemplar af ett program, som
bland annat upptog bekännelselösa barn-
skolor.
Det är lätt att förstå, huru det starka
kraf på sanning, som alltmer gör sig gäl-
lande, låter den refererande läraren känna,
att katekes och »bibelska» äro svaga värn
för honom, i fall lärjungarne kräfva hans |
personliga bekännelse,
nen han »preparerar.» Derför vill man
nu ha den besvärande religionsundervis-
ningen bort ur skolan, så att man må
kunna reda sig lättare med de öfrige äm-
nena. Om det då skulle falla barnen
in att fråga läraren, om han tror, att
menniskan är en förbättrad upplaga af |
apan eller en af Gud skapad sjelfständig
varelse, bestående af kropp, själ och anda,
så hade han ej annat att göra än förbjuda
alla frågor, ty — det är min mångåriga
erfarenhet få skolbarn lof att fritt
tänka och sedan spörja, — ja, då ve den
blott och bart refererande skolläraren!
Då man talar om skolans tvång och
öfvergrepp emot kristendomsförnekarnes
barn, så glömmer man, att katekeslexor
äro ett, kristendom ett annat,
kristendomen är en gåfva, som erbjudes, ej
påtvingas, der detta senare sker, så att sko-
lan fordrar tro och bekännelse: af lärjun-
garne, der har insmugit sig missbruk,
som böra rättas; men derför är detta ej
något skäl att upprifva sjelfva undervis:
ningens grund.
Många andliga stridsfrågor stå på dag-
ordningen, men striden i alla dess skift-
ningar är dock i sin helhet en kamp för
eller mot kristendomen, dess kultur, sede-
lag och verldsåskådning. Derför är det
af nöden, att hvar och en för sig klar-
gör sin ståndpunkt, så att han vet mot
hvilken och för hvilken magt han kämpar.
Detta tillkommer icke minst oss kvinnor.
Och vi böra ej längre tanklöst skicka
våra barn eller yngre syskon till skolor,
hvilka vi ej gilla och vid hvars organi-
sation vi ej ha någon bestämmande röst.
och att |
rörande de äm- |
På oss hvilar ett icke ringa ansvar för
den uppväxande generationens utveck-
ling.
-— ——
Fantästenlier
af
ÅAlvilde Prydz.
Jeg drömte det var Vaaren:
At alle Fugle sang,
Og Liengselen fribaaren
Sig mod det Fjerne svang;
Jeg drömte og drömte — vaagned
saa tilsist:
Hver Lengsel var en Fange, hver
Fugl sad taus paa Kvist.
Da drömte jeg videre:
Og Livet var en Dag
Med Elvenyn og Eventyr
Og fulde Lerkeslag,
Og Luften Jaa saa sitrende varm
og dyb og blaal —
Hvor slige Drömme kommer fra, det
kan jeg ej forstaa!
For Fred var der paa Jorden,
Og Kjerlighed var Sol
Og Sandheden Dommer
Paa Retferds Kongestol! —
Hel underlig man drömmer dog
den lange Vinterdag,
Mens Aanden ensom lytter kun till
Hjertets matte Slag!
Jeg saa, hvor alle Jordens Kaar
Var viet ind af Gud,
At hver en Evne ejed Ret
Til kjekt at foldes ud;
Jeg drömte al den Uret og Vold var
endt saa brat, —
Mens Stjernere skinned i den
kolde Vinternat!
Da hörte jeg, der raabtes
Til Verdeners Gud;
Fra Tusinder Sjele
Der gik saa bange Bud;
Thi ingen Sol gav Varme, og ingen
Fugle sang. —
Hel tungt man dog kan drömme
den Vinterdag lang!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
