Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Literatur.
En kärf rättframhet genomgår hela bo-
ken, en brutal lust att kläda af »djuren»>
deras skylande grannlåt, djuren, som gömma |
sig under den menskliga ytan, djuren, som
slås om maten under sken af att strida om
idéer. Men afklädningen sker utan vare sig
hån eller skadefröjd.
dana menniskorna äro och väntar sig just
ingenting af dem.
Derför bäst att foga sig lugnt. Inga för-
bannelser öfver ett förfeladt lif, inga sista
rasande försök att få fotfäste igen — utan
den, som fallit, glider stilla in i den långa
sömnen, likgiltig för den äflande kampen
rundt omkring, trött till döden på alltihop.
Menniskorna styras af egoismen, gå ur vä-
gen för olyckan, hjelpa, när deras eget in-
tresse är med i spelet, och vända ryggen till,
då de träffa oböjlighet och trots. Kanske kan
det bli bättre i en framtid, men ännu så
länge måste rätt många bli nedtrampade i
trängseln efter brödet.
»Små smulor» gifver knappast intryck af
att vara tillkommen som så många andra dy-
lika samlingar under en jäsningstid, under
brytningen af skilda åskådningssätt. Förfat-
taren har klart för sig hvad han vill.
Det är han sjelf, som talar. Han har-i
sin bok ej lagt an på att gifva individuella
karaktärer, utan han har delat ut sina egna
tankar och åsigter åt sina typer. En sam-
manstötning af åsigter eller af klasser —
det är hvad nära nog alla skizzerna berätta
om, Ett par principmenniskor — eller åt-
minstone ett par menniskor, som uttala grund-
satser — träffa tillsammans och göra reda
för sig — eller en öfverklassman råkar i
någon beröring med en underklassare. En
enkel situationsbild utan spår till handling
eller med en allt annat än invecklad sådan,
det är hvad Små smulor bjuda oss. Just så-
dana situationsbilder, som, då en sanguinisk
författare samlat dem i bok, blifvit — mer
än en gång — nedgjorda af kritiken, som
förklarat dem höra till skrifbordslådan men
ej till literaturen, Just sådana äro de små
smulorna.
Att förneka dylika utkast rätten att vara
till, det kan man göra. De lefva ändå, om
de ha ett inneboende lif. Om de äro långa
romaner eller skarpt koncentrerade utkast,
det tyckes mig vara en bisak. Hufvudsaken
är naturligtvis, om författaren fått fram
det han velat, väckt den stämning, den tanke,
det varit hans mål att väcka. Att komponera |
Författaren vet, huru- |
| Omsorgsfullt genomarbetade äro alla skiz-
| ihop "sagor må vara tillåtet, men det fin
äfven andra sätt.
Herr Peterson har valt ett, som är tillå-
tet en debutant, men som straffas, då det ut
öfvas af en redan känd författare. Han har
gifvit situationsbilder, Herrarna sitta efter
middagen vid sina cigarrer, historierna, som)
| gå laget rundt, äro uf mustigaste slag. Så
tvingas man ut till damerna, ett hastigt om-
I slag i stämningen. .. Det är en hvarje dag
återkommande societetsbild ur samhällets hö
gre sfer. — Landstrykaren, som utan orsa
föres till poliskontoret, visiteras, skymfas och
| visas bort, och som sedan fryser ihjäl i sko-
igen — också en bild ur hvardagslifvet. —
Öfverklassmannen, som inte kan sofva för
| hufvudvärk, utan går ut på en tidig morgon-
promenad och då träffar på arbetet, det hårda!
kroppsarbetet i olika gestalt — vid hamnen,
på salutorget. — Eller den rike mannen, som
matar den utsvultna ungen med en duktig
middag för 17 öre, medan hans egen cigarr
| kostar 20 öre. — Ögonblicksbilder ur det
I hvardagliga.
| zerna — och lika ärliga som personliga. De
väcka tankar och intryck, ibland varaktiga,
men ibland ytliga, ty skizzerna ha ej alla
samma halt, och för den, som vill haka upp
sig på detaljer, fins det nog ett och annat
att hugga in på. Men det är bisaker.
RR 4
Förr ansåg man, att en novellett borde
skildra en vigtig, afgörande punkt i en men-
niskas lif. Karaktärsutveckling kunde de
knappast bjuda på, korthuggen som den var,
men den skulle visa båda fram och tillbak
| och på så sätt gifva en bild af ett lif, s
förklarande som möjligt var inom det lill
området.
Herr Petersons utkast äro ej af det sla
get. Han har ej gått på djupet hos någon a
| sina typer, han har endast ritat af dem, skarp;
| och i få, betecknande drag. Det är inte hän
| delser, han skildrar, utan personer. Och » Kon
| flikter» skulle samliugen med skäl kunna
heta, om det ej funnes konflikter förut iv
| literatur.
| Passepartout.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
