- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
10:2

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 Om frihet och samvärkan.

resultat, utan genom andras arbete, lik-
som den enskildes arbetsresultat tillfreds-
ställer många andra individers behof. Ar-

betet är deladt mellan nutidens samhälls- |

medlemmar. En samhällsmedlem odlar
jorden, uppföder kreatur, en annan till-
värkar kläder, en tredje uträttar vissa per-
sonliga tjänster, en fjärde är läkare, en
femte lärare o. s. v.; kort sagdt, genom
alla samhällsmedlemmarnes totala arbete
frambringas hela den förnödenhetsumma,
som ett samhälle behöfver, och genom

inbördes byte (köp och försäljning) komma |
de olika förnödenheterna de individer till- |

handa, som behöfva dem.
Då en tänkande människa första gån-
gen riktigt genomskådar nutidens produk-

tionsmetod, för första gången får blicken |

riktad på detta underliga samband mel-
lan behofven och sättet för deras tillfreds-
ställande, som i nutidens samhälle före-
finnes, händer det lätt, att hon känner
sig böjd att uttala sin förkastelsedom der-
öfver på den grund, att det synes henne
vara att gå öfver ån efter vatten. Det
kan tyckas henne, som om det hela vore
ett slöseri med arbetskraft, och som om
det hade blifvit på ett fullkomligt ända-
målslöst sätt hoptrassladt. Hon skulle
kanske önska en tillbakagång till äldre
produktionsmetoder, ett återvändaiäde till
ett tidigare utvecklingsstadium, såsom t. ex.
herdarnas, då hvarje familj var ett afslu-
tadt helt för sig, då den fick sina behof
tilfredsställda genom eget arbete och icke
var så beroende af sina likar, som för
närvarande är fallet. »Tänk, att bygga
järnvägar, ångbåtar m. fl. transportmedel
hufvudsakligen för att transportera pro-
dukter från ett ställe till ett annat, bara
för detta bytandes skull, som trasslar in
allting ända till olidlighet! Tänk, att köpa
bomull från Amerika, att anlägga spin-
nerier i England, väfverier i ett annat
land, köpa färdig bomullstråd från en fa-
brik i utlandet och väfva här hemma el-
ler kanske icke väfvåä alls utan köpa fär-
digt bomullstyg. Ar det någon reson i
ett sådant tillvägagående»? så kanske mån-
gen resonnerar. Jag vill häremot invända,
att ett afskaffande af denna produktions-
metod är alldeles omöjlig, för så vidt vi
icke vilja betydligt reducera människor-
nas antal. Om man sloge ihjäl två män-
niskor af tre, vore det kanske möjligt att

| producera i enlighet med äldre rnetoder.
| Att lefva så som herdarne gjorde, kräf-
ver för det första riklig tillgång på bör-
dig jord i förhållande till människornas an-
| tal och för det andra frånvaro af alla de
kulturbehof, hvarförutan den civiliserade
| icke kan tänka sig en tillvaro. Samarbe-
tet ger ett resultat så oerhördt mycket
större än hvad som skulle erhållas, om
individerna arbetade hvar för sig, att den,
som är obekant med dessa förhållanden,
| därom knappast gör sig en föreställning.
Arbetsdelningens betydelse för arbetsaf-
kastningen belyses bäst genom att redo-
göra för arbetsdelningens invärkan på
"ett särskildt yrke. Jag vill anföra ett gam-
malt klassiskt exempel, hämtadt ur Adam
Smith’s nationalekononui. För att tydlig-
| göra arbetsdelningens utomordentliga värk-
| ningar redogör A. Smith för en knapp-
| nålsfabrik, sådan den var anordnad på
| hans tid. »Knappnälsfabrikationen», säger
| han», sönderfaller i omkring aderton olika
| åtgöranden. En drager tråden, en annan
I gör den jämn, en tredje klipper den i
| lika stycken, en fjärde spetsar nålen, en
| femte slipar den på öfre ändan för huf-
vudets fastsättande; förfärdigandetafhuf:
vudet kräfver två eller tre olika åtgöran-
den; dess fastsättande är en särskildt sys-
selsättning, att göra nålen hvit en annan
0. 8. v. Jag har sett en liten fabrik af
detta slag, i hvilken endast 10 personer
voro sysselsatta, och ’hvarest följaktligen
några af dem måste utföra 2 till 3 för
rättningar. Ehuru dessa arbetare voro fal
tiga, och därför endast dåligt försedda
med nödvändiga maskiner, kunde de
dock, då de ansträngde sig, på en dag
| förfärdiga 48,000 knappnålar, och då hvar
I och en af dem i medeltal gjorde en ti-
I ondel af hela arbetet, kan man anse, alt
| hvar arbetare gjorde 4800 om dagen.
| Om dessa 10 människor hade arbetat hvar
| för sig, alldeles oberoende af hvarandra,
I och ingen af dem hade särskildt utbil:
| dats för sin förrättning, så hade Ad
| ingen af dem gjort 20, ja, kanske icke 1
| om dagen.» Som förut påpekats: gäller
| detta naturligen dåtidens sätt att fabri
| cera knvappnålar. I nutiden är produk
| tionsmetoden en helt annan.
| — Exemplet belyser i alla händelser klart
fördelarpa af arbetets delning. Då en hva

| har en mera ensidig sysselsättning, kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 21:54:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free