Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
3
mer bans skicklighet att drifvas till sin
spets, den vane arbetaren kommer att
arbeta både fortare och bättre. Under hela
den dagliga arbetstiden kommer hvar och
ens arbetskraft att vara riktad på ett få-
tal föremål; han behöfver ej byta om
plats, hvarigenom så litet tid som möj-
ligt förspilles. Om vi vidare icke särskildt
fästa oss vid den arbetsdelning, som före-
finnes inom ett särskildt yrke, utan be-
trakta samhället såsom ett helt, kunna
vi se ’arbetsdelningens fördelar från en
annan synpunkt. Då det totala arbetet,
som måste utföras för alla individernas
välbefinnande, är deladt mellan olika-yr-
ken och sålunda utföres af olika perso-
ner, är det tydligt, att de olika anlag,
som olika individer ega allt ifrån födel:
sen, kunna lättare komma att tillgodo-
göras, likasom också dessa olikartade an-
lag genom att bearbetas ännu mera ut-
vecklas. Den olikhet i anlag, som ursprung-
ligen har förefunnits, har säkerligen myc-
ket bidragit till att gynna och utveckla
arbetsdelningen, men arbetsdelningen har
haft en återvärkan på olikheten i anlag;
således har en växelvärkan mellan arbets-
delning och olikhet i anlag egtrum. Det
är klart och tydligt, att om just de per-
soner, som hafva en böjelse för ett arbe-
tes utförande, komma i tillfälle att arbeta
inom just denna sysselsättning, skola de
lämna ett rikligare och bättre arbetsresul-
tat, än om de få arbeta inom ett fält,
där sysselsättningarna äro dem motbju-
dande. Således, bortsedt från dessa en-
endast vid resultatet, måste man säga,
att samhället vinner genom att individerna
få, med afseende på det yrke de välja,
följa sin böjelse. Men vi kunna betrakta
det ekonomiska lifvet i ännu vidare kret-
sar.
Vi kunna betrakta människoslägtet
såsom ett sammanhängande helt. Afven
mellan olika folk i denna helhet, verlds-
hushållet, som den plägar kallas, förekom-
mer en delning af arbetet. Olika länder
producera olika slags varor, och liksom
de enskilda individerna utbyta sina varor
sins emellan, förekommer ett storartadt
utbyte af de olika ländernas produkter.
Genom detta utbyte af produkter å ena
sidan och ett ensidigt producerande å den
andra erhålles ett bättre och rikligare
skildas böjelse, och med afseende fästadt |
| ter till ekonomiska ändamål, förutsatt, att
| produktionsresultat, än om hvarje land
| producerade allt hvad det behöfver.
| Hela utvecklingen af arbetsdelningen
är endast en tillämpning af lagen för män-
niskans ekonomiska handlingssätt, den
ekonomiska principen: människan söker
största möjliga resultat med minsta möj-
liga möda och uppoffring. Så småningom-
har arbetsdelningen utvecklats; om man
följer människoslägtet steg för steg bakät
i dess utveckling, skall man finna, att ju
längre tillbaka man kommer, desto min:
dre är arbetsdelningen, liksom man hos
nutidens folk finner arbetsdelningen ut-
vecklad till en förut icke anad höjd.
På hvad sätt anordnas detta nutidens
produktionssystem, hvilket vi funnit i så
hög grad karaktäriseras af samvärkan?
Hvem anordnar detta så, att just de va-
ror, som hela samhället behöfver, produ-
ceras i lämplig mängd? Att förstå hur
dessa förhållanden ordnas, eller, rättare
sagdt, ständigt hålla på att ordna sig i
nutidens samhälle, fordrar sin särskilda
utredning.
I
|
I det af deras lika frihet.
I kurrensen är intet annat än en fortsätt-
Ehuru i vår tid allt erhålles genom
samarbete, så att man med allt skäl kan
betrakta ett nutida samhälle från ekono-
misk synpunkt som en organism, som ut-
för ett enda stort samarbete, är hvarje
medlems produktion öfverlemnad åt hans
eget godtycke. Full ekonomisk frihet her-
skar i nutiden, hvars ekonomiska lif kän-
netecknas å ena sidan af samarbetet, å
den andra af »den fria konkurrensen.»
Denna ekonomiska frihet innebär rättig-
het för individen att använda sina kraft-
han därvid icke kränker andra i utöfvan-
Den fria kon-
ning af den i naturen herskande kampen
för tillvaron, endast med den skilnaden
att våldet — i princip åtminstone — är
bannlyst. Grundtanken i den fria kon-
kurrensens system kan korteligen uttryc-
kas sålunda: Det enskilda intresset är den
drifvaude kraften; genom konflikten mellan
de enskilda intressena skall det helas bästa
främjas. På detta sätt komma de enskil-
da intressena icke att riktas mot samma
mål, de komma icke att gå isamma rikt-
ning, utan de komma att ställas mot hvar-
andra. Fri konkurrens kunna vi öfyer-
sätta med fri täflan: de olika individerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
